Viceroy (Hobby World/Mayday Games)


Fakta:
Antal spelare: 1-4 spelare
Ålder: 13+ år
Speltid: 45-60 minuter
Innehåll: 64 karaktärskort, 24 lagkort, 4 auktionskort, 16 x 4 stenar, 33 magi/vetenskaps-brickor, 17 attack/försvar-brickor, 54 poängbrickor, 24 bonusbrickor för magi, 12 bonusbrickor för cirklar, 4 spelskärmar, poängblock, regelhäfte
Konstruktör: Yuri Zhuravlev

Det här kan vara ett av de allra snyggaste spelen jag sett på länge, spelkortens illustrationer är sannerligen förträffliga, riktigt läckra. Övriga speldetaljer i form av en mängd olika brickor ser också bra ut, det är skarpa, klara färger. Byggandet av en egen pyramid med nämnda spelkort är också ett annorlunda och festligt inslag och du tvingas göra en del riktigt tuffa val.

Å andra sidan är inte allt guld och gröna skogar tyvärr. Viceroy är som sällskapsspel inte överdrivet sällskapligt. Detta spelar du mest för dig själv, du skaffar dig några kort och bygger upp nämnda pyramid efter bästa förmåga, sitter och funderar kring vilka kort som kan passa var och vilket kort du behöver allra bäst. Visst finns här ett auktionsmoment som alla spelare deltar i gemensamt för att skaffa sig de där korten för bygget, men ärligt talat, det är samtidigt auktionen som är spelets allra svagaste punkt. Mer om den strax.

Spelets tema känner jag absolut ingenting för, alla samla flest poäng och bli härskare i riket Laar gör mig detsamma. Ja, själva storyn runt pyramidbygget känns synnerligen påklistrad och illustrationerna, hur snygga de än är, blir mest bilder på fantasykaraktärer som kramar sina vapen. Det är nästan så att de ack så viktiga, ja avgörande symbolerna för kostnader och effekter på korten försvinner i bilden, kommer i skymundan, döljs. Jodå, här sitter jag och köper kort ett och ett och sedan liksom lägger pussel med dem, så vad tillför de där bilderna egentligen? (Men alltså, jäklar så snygga de är!)

Vidare skulle man kunna varna för viss obalans i spelet med vissa lagkort (Law Cards). Somliga är helt enkelt för starka, kan ge väl många poäng, och då dessa kan fördelas slumpartat inför spelstart eller dras under spelets gång finns risk att någon får ett försprång svårt att ta ifatt.

Fast visst, gillar man lite slump i spelsituationen, lite variation och inte tar allt så allvarligt så kan säkert den här lilla obalansen också vändas till något positivt. Ja, Viceroy erbjuder en lite blandad spelmix.

Här finns få och enkla regler, både tur och långsiktig strategi, snygga delar, auktionsmoment, pusselinslag, resurshantering, dold ekonomi bakom en spelskärm, dragna kort med olika förmåner, bonusbrickor av en mängd slag och ännu flera sätt att samla in poäng på för att kunna vinna spelet. (Och bli härskare i Laar, inte att förglömma!)

Och ovanpå det tyvärr alltså det faktum att allt inte funkar lika bra, det blir lite medelmåttigt som helhet, trots potential för något alldeles extra. Nåja, Viceroy är inte dåligt i mina ögon, bara inte riktigt så superskoj som jag hoppats på.

Nåväl, tag dig en spelskärm och åtta runda brickor, 2 vardera i färgerna rött, blått, grönt och gult. De här stenarna, juvelerna eller hur man nu skall se på dem utgör spelets valuta, alla egentligen lika mycket värda. Frågan är ju vara vilken sort du kommer att behöva flest av? (Troligen behövs en rejäl bunt av samtliga!)

Behåll 6 av dem bakom din skärm och återlämna 2 brickor till det gemensamma lagret. Lagret är förresten rejält begränsat. Du kommer säkerligen att hamna i situationen att du inte kan göra det du önskar för att du har slut på brickor i en viss färg, kanske rentav drabbas flera gånger. Här har du ju lite av spelets utmaning; resurshantering, planering framåt…

Tillbaka till lagret med brickor. När där saknas en bricka i en viss färg så gör det så, du kan helt enkelt inte få tag på fler förrän någon återlämnat en eller ett par…

Tag fyra slumpvis dragna karaktärskort, lägg ut ett av dem på bordet som ditt startkort i pyramiden, behåll ett på handen, återlämna de båda övriga. Fyll på med 3 lagkort från dess blandade kortlek och du har nu ett kort på bordet och fyra på handen. Lägg sedan fyra karaktärskort intill de fyra auktionsplatserna och allt är klart för start!

Här rullar nu spelet vidare med två faser efter varandra, auktionsfas och byggfas, och samtliga spelare förväntas agera samtidigt.

Börja med att buda på ett auktionskort, här ligger nu ett kort vid röd auktionsplats, ett annat kort vid blå, ett tredje vid grön och ett sista kort vid gul markering. Tanken är såklart att ditt bud för respektive kort skall vara ett mynt (sten/juvel, alltså en rund färgad bricka från bakom din skärm) i motsvarande färg. Vill du åt kortet på röd plats, bjud röd sten, för gröna kortet bjud en grön osv.

Saken är nu den att man aldrig får ge mer än ett enda mynt, så greppa ditt bud lite i hemlighet och därefter håller alla spelare fram sina händer och avslöjar vad man valt. Är du ensam om ditt bud får du såklart aktuellt kort för en billig penning. Tag det till din hand. Det är så fort där finns mer än en person som vill åt samma kort (och det gör det givetvis ganska ofta) som det hela krånglar till sig.

Kombattanterna förlorar nämligen sina insatser och måste engagera sig i en andra auktion. Processen kan därefter göras om ytterligare en gång, så där kan bli max tre auktioner i varje spelrunda. Du kan också istället för att köpslå om ett kort hålla fram en tom hand och passa för att genast skjuta ut dig från auktionsmomentet och istället ta tre valfria stenar (pengar/juveler…) från lagret.

Här har vi alltså det där inslaget som jag tyvärr inte är så förtjust i, kampen om ett nytt kort, igen och igen. Mer ofta än inte ger flera spelare bud på samma kort vilket då leder till förlorade mynt. Här kan nu någon tursam spelare få sitt kort billigt där andra förlorar mycket värdefulla mynt, rentav igen och igen. Ah, mycket olyckligt, rentav kanske orättvist. Efter ett olyckligt oavgjort bud är kanske dina mynt i en viss färg slut och då kan du ju dessutom inte buda på det kortet igen.

Reglerna säger dock att man i detta auktionsmoment kan få prata öppet om sitt bud, önska ett visst kort, men vad tillför då auktionen om där aldrig skall bli kamp om samma kort, om folk alltid väljer olika kort för 1 mynt? Trist å andra sidan att kanske köpa ett mindre bra kort också. Ja, en svår balans det där…

Så fort någon fått (köpt) ett enda kort är ens auktionsdeltagande över. Har ingen fått ett kort efter max tre oavgjorda auktioner anses man ha passat och får då 3 valfria nya mynt.

Sådär ja, förhoppningsvis har man nu antingen fler mynt bakom sin spelskärm eller ett nytt karaktärskort på handen. Dags att gå in i byggfasen. Och den kan bli upp till 3 spelade kort lång för varje spelare. Javisst, ett kort för respektive spelare väljs ut och avslöjas samtidigt, adderas till respektive spelares pyramid i en viss ordning och därefter upprepas processen upp till två gånger, naturligtvis förutsatt att spelarna ännu har kort att spela ut och är villiga att med befintliga resurser betala för dess placering i pyramiden.

Bygg först en bas i pyramiden och fortsätt sedan att lägga fler karaktärs- och lagkort ovanpå skarvarna mellan två underliggande kort. Ditt bygge kan som högst nå en femte nivå med kort, förutsatt att precis varje kort du bygger uppåt alltså har två stycken precis under sig. Det fiffiga här är att alla karaktärskorten avbildar delar av en cirkel i någon färg, en fjärdedels cirkel uppe till vänster och till höger, därtill en halvcirkel mitt på kortets nederkant.

Naturligtvis finns här bonuspoäng att vinna på att försöka skapa sin pyramid med kort vars cirkelfärger hänger ihop i en viss enhetlig färg! Ibland vill du åt ett visst kort för dess effekter, ibland för dess låga kostnad, ibland för att du kanske får till en enhetlig cirkel över tre intilliggande kort. Med lite tur kan kortet möjligen svara mot alla dessa önskemål?!

På varje kort finns nu också, utöver de här cirkelbitarna och den färgsprakande tecknade fantasyfiguren med (ofta) vapen i hand, också olika symboler. Olika symboler som visar vad det kostar att spela ut kortet på någon av de fem olika nivåerna i din pyramid, och därtill såklart vad det är du får på valt ställe.

Betalar gör du med dina dolda färgade brickor och belöningen tar du genast. Ofta kommer den i form av något slags ny bonusbricka, nya stenar eller spelkort. Generellt gäller att ju högre nivå du strävar efter desto mer kostsam blir kortplaceringen! Kanske utan att belöningen automatiskt blir sådär självklart fantastisk. Ja, håll ett öga på korten. Somliga är i olika lägen klart bättre än andra, kanske inte bara för dig utan alla. Och det är givetvis då det inträffar auktioner som blir oavgjorda…

Efter en spelad runda är det dags för nästa på samma sätt. Finns där auktionskort kvar som inte just köpts flyttas de över till auktionsplatsens motsatta sida innan man på nytt vänder upp fyra kort till. Av och till kan det alltså finnas max två kort i respektive färg att buda på. Ett kort som funnits tillgängligt i två omgångar tas sedan bort ur spel. Här kan man nu återigen förhandla med varandra så att två personer som bjuder t.ex. grönt mynt tar varsitt av de båda tillgängliga vid grön plats, om man vill undvika kostsamma oavgjorda lägen…

Efter 12 spelade omgångar är karaktärskorten slut och så även spelet. Räkna samman era respektive poäng och kora en vinnare. Som tidigare sagts kan du få de där poängen på ett flertal olika sätt.

Du får poäng för kompletta cirklar i en färg där tre karaktärskort hänger samman och för oändlighetsstenar du fått via somliga figurkort, därtill kan poängen för allt detta öka ju högre upp i pyramiden de befinner sig. Du får poäng för dina unika lagkort (och de kan sannerligen ge väldigt olika mycket) såväl som för dina bonuspoängbrickor du eventuellt vunnit via andra kort.

Vidare utdelas poäng för bonusbrickor för magi och kompletta set med olika bonusbrickor. Sist och slutligen skall man förlora poäng om någon annan har attack-bonusbrickor kvar när spelet är slut och en spelare då saknar en sköld-bonusbricka att försvara sig med. Attackbrickan kan också, istället för att sparas till spelets slut, användas i en auktion då man genast vinner det kort man vill åt över någon annan som kanske hållit fram ett mynt i aktuell färg.

Viceroy är en massa kort och ännu fler små brickor. Ett festligt pyramidbyggande och poängsamlande samt ett i mina ögon inte fullt så underhållande auktionsinslag. Spelet går förhållandevis snabbt men var medveten om att pyramiderna med kort tar sin plats på bordet, och här går det inte att lägga korten omlott och dölja något.

Med få deltagare ökar förstås sannolikheten för att alla skall kunna få det kort de önskar. Ja, där ligger också alltid kort kvar till nästa auktionsomgång vilket i sin tur ger fler val och lägre sannolikhet för konflikter. Med fler spelare blir Viceroy både mer utrymmeskrävande och svårare. Spelet tar också lite längre tid på grund av fler oavgjorda auktioner. En kamp om begränsade resurser är det alltid hur som helst, oavsett antal deltagare. Vill du spela ensam i jakten på härskarpositionen i Laar (och allt fler segerpoäng) gör du det mot en påhittad motståndare som försöker jäklas med dig i auktionsmomentet. Kanske bjuder personen på samma kort som du, kanske inte…

Viceroy, snyggt, annorlunda. Väl värt att kolla upp om somligt av ovanstående tilltalat dig. Eller tvärtom, värt att välja bort om somligt inte låter lockande. Ja, som det nu är för mig är detta precis mittemellan, både bra och mindre bra, under alla omständigheter okej i alla fall. För spelkorten allena blir det toppbetyg, snygga, sköna. Spelet som helhet får ett medelbetyg, inte mer, men inte mindre heller.