Tuchulcha (daVinci Games)


Fakta:
Antal spelare: 2-4 deltagare
Ålder: 8+ år
Speltid: 30-45 minuter
Innehåll: 9 x 4 spelpjäser, 4 tärningar, 4 brickor, dubbelsidigt spelbräde samt regelhäfte
Konstruktör: Marco Donadoni

Gudar och gudinnor, spåmän, heliga tempel, renande stigar, altare, magiska passager och andekraft. Ja, det är Achvizr och Leinth här, Alpan och Thalna där. Tuchulcha, Velthumena och Lasa Vecuvia därtill. Spelet kommer med ett påklistrat tema från etruskisk religion och alla namn, ja hela gudatemat gör spelreglerna onödigt krångliga.

Gudomlighetrerna Achvizr, Leinth, Alpan, Thalna är egentligen spelarfärgerna röd, svart, blå och gul. De etruskiska templen är respektive startruta och Velthumenas altare är den centralt belägna målrutan. Däremellan löper en slinga med förflyttningsfält. Här, på reningens stig, skall haruspexerna (spåmännen dvs. spelpjäserna) vandra framåt…

Kan man se bortom allt detta visar det sig att spelet Tuchulcha faktiskt är ett typiskt Fia-med-knuff-spel, dock lätt förvanskat och med lite olika möjliga spelupplägg beroende på antalet deltagare. Så den som gillar nämnda Fia med knuff och kan tänka sig det spelet med något lite extra skall såklart läsa vidare.

Ställ dina spelpjäser i det tempel (startruta) som motsvarar din spelarfärg. Kasta ett par tärningar och flytta en eller flera pjäser utifrån tärningarnas utfall. Du skall förstås så snabbt som möjligt försöka få alla dina pjäser att nå den centrala och gemensamma målrutan mitt på spelplanen. Först att lyckas vinner.

Skulle man råka förlora pjäser på vägen (japp, det går att slå ut motspelarpjäser) vinner förstås den med flest pjäser i mål när spelet är slut, vilket då sker när någon fått sin sista pjäs att nå centrum. Slår man lika med tärningarna får man slå en tredje tärning. Lite som att slå om ifall att man får en 6:a. Så långt rätt likt vanligt Fiaspel alltså.

Du kan alltid passera andra pjäser men för att stanna på samma ruta som någon annan måste du slå ut en motståndarpjäs. Det kan du endast göra om din ”anfallande” pjäs har en andekraft som är större eller lika med kraften hos din motståndare. Andekraften är i grund och botten antalet pjäser på aktuellt spelfält, så oftast rör det sig om 1 till 1-möten där anfallaren vinner och tvingar försvararen (den som redan stod på rutan) att förlora sin pjäs (den skickas till Tuchulchas skog!)

Kommer din enda pjäs till ett fält där en motståndare t.ex. har två egna pjäser kan du inte slå ut dem, (andekraft 1 mot 2) så följaktligen får du inte ens göra den där förflyttningen utan måste välja en annan pjäs eller stå över. Somliga fält längs reningens väg är så kallade Rituella Stenar och Mystiska stenar som dubblar eller tredubblar andekraften.

Skall du slå ut pjäser som står med dubbel eller tredubbel andekraft måste du såklart i ett och samma drag lyckas lyfta in 2 eller 3 eller flera egna pjäser till motsvarande ruta för dominans. Pjäser du ”skyddat” på Mystiska stenar måste du flytta först i ditt kommande drag, de kan endast stå där ett spelvarv, sen måste de vandra vidare.

Ytterligare några rutor utgörs av Magiska passager, hemska fält längs stigen som innebär att den spelpjäs som hamnat här omedelbart tas ur spel och förflyttas till skogen i Tuchulcha (precis som om pjäsen slagits ut av en motståndare).

Okej, så långt kanske inga konstigheter. Nu till en spännande möjlighet. Byta roll och uppdrag – Tuchulcha-läget. Detta kan endast en spelare göra så först till kvarn, förutsatt rätt förutsättningar… Tuchulcha-möjligheten kräver att tre spelpjäser tillägnas nämnda Tuchulcha och lämnas i skogen vid sidan av förflyttningsstigen. Två pjäser måste komma från Tuchulcha och/eller Velthumena dvs. de måste redan ha slagits ut eller kommit i mål. Den tredje pjäsen skall komma från något av dessa ställen eller fortfarande befinna sig i sin startruta. Se till att det här kravet är uppfyllt och plocka bort de övriga pjäser du redan fått i mål. Spela vidare med de resterande.

Den som nu spelar som Tuchulcha vinner istället spelet om denne lyckas slå ut samtliga andra spelpjäser från brädet men förlorar och är omedelbart utslagen om någon annan lyckas få en enda pjäs att nå målet – Velthumenas altare.

Att spela på detta sätt kommer med några nya regler. Ens spelpjäser är osårbara och kan inte slås ut av någon annan spelare. Man kastar fyra tärningar i sin tur och flyttar pjäser efter tre av dem! Man ignorerar också allt vad andekraft heter när man stöter på andra pjäser eller fälten för Rituella och Mystiska stenar. (Dock är man sårbar för Magiska passager men med så många tärningar att kasta borde det oftast gå att undvika dessa fält).

Japp, ta snabbt på dig den här rollen om du märker att du hamnat på efterkälken och inte kan vinna enligt grundspelreglerna (flest pjäser i mål) och satsa på att slå ut alla andra istället.

I ett fyra personersparti och endast om någon redan tagit på sig rollen som Tuchulcha kan en annan spelare dedikera sig åt Lasa Vecuvia. Då måste man ha minst fyra pjäser fortfarande i spel och får som nytt mål att nå de fyra ingångarna till målrutan (dvs. komma till fälten för röd, svart, blå och gul spelares respektive ingångar…)

För respektive ingång man når innebär en utplacerad bricka på aktuellt fält att porten är stängd och att motsvarande spelare inte kan få in ev. pjäser i mål. Lasa Vecuvia-spelaren kan bara få sina pjäser utslagna ur spel av den som nu spelar som Tuchulcha, övriga spelare som slår bort ens pjäser förflyttar dem nu endast tillbaka till startrutan… Spelaren slår vidare endast två tärningar för sina förflyttningar men räknar inte rutor där spelpjäser står. Tuchulcha- och Lasa Vecuvia-spelpjäser skall såklart inte gå i mål i mitten av spelplanen utan endast vandra runt, runt, varv på varv till dess att respektive uppdrag slutförts. Ytterligare någon specialregel tillkommer säkert om man lusläser häftet, eller också är det nog bara så att somligt kanske missats i det här gyttret av etruskiska heligheter…

Struntar man de här påklistrade religiösa historierna och spelar Tuchulcha som ett lite krångligare Fiaspel med ev. olika vändningar/roller mot slutet av spelet kan det faktiskt bli både skoj och riktigt spännande. Men visst, det är samtidigt väldigt mycket slump och tärningskastande i spelupplägget så Tuchulcha må inte falla alla i smaken.

Jag bjuder dock gärna på ett helt okej medelbetyg. Komponenterna håller god standard och bortom lite krångliga regler gömmer sig ett överraskande enkelt och samtidigt spännande tärningsspel. Ett Fia med knuff plus kan man säga. Håll bara reda på olika regeländringar i takt med att nya roller och uppdrag introduceras så skall allt nog ordna sig.