Ticket to Ride - France + Old West: Map Collection 6 (Days of Wonder)


Fakta:
Antal spelare: 2-6 deltagare (nja, inte helt och fullt)
Ålder: 8+ år
Speltid: 30-60 minuter
Innehåll: Dubbelsidig spelplan, 64 spårbitar, 18 städer, Alvin-pjäs, en uppsättning vita tågvagnar och poängpjäs för en 6:e spelare, 58 + 50 biljetter + 4 bonuskort, 2 regelhäften.
Konstruktör: Alan R. Moon

France:

Frankrikekartan består av en mängd sträckor mellan olika orter, så pass många att somliga faktiskt överlappar varandra. Som alltid gäller ju först till kvarn och om någon satsar på den överlappande sträckan blir såklart de underliggande otillgängliga att utnyttja. Det är också så att Frankrikekartan är blank vid spelstarten så den kommer garanterat att få ett helt nytt utseende var gång man spelar. Det är nämligen så att det är spelarna själva som bestämmer vilken sträcka som skall kräva blå, gröna, vita, röda, svarta (osv.) tågkort. Ja, nu kan en spelare bestämma att den fyra fält långa sträckan mellan A och B skall kräva gröna kort, att det behövs tre gula kort för resan C-D och kanske 5 vita tågkort för att få göra resan E-F.

Om det sedan är samma spelare som lite senare kan få eller ens vill färdas den sträcka man bestämt färg på, ja det är en annan fråga. Välj lämpligen en färg du har många tågkort i om du planerar att ta hand om linjen själv. Bestäm att det krävs t.ex. lila tågkort till en annan sträcka om du själv inte vill ha den och du samtidigt sett att det inte funnits några lila kort i spel på ett tag... Allt för att försöka förstöra och försena för övriga spelare.

Just det här momentet går till så att en spelare, var gång man väljer att plocka på sig två nya tågkort, också skall bestämma färg för en annan sträckning någonstans på spelplanen. Ja, här finns 64 spårbitar, med längder motsvarande 2-5 rutor och i färger motsvarande de åtta vanliga (rött, gult, grönt, blått, svart, vitt, orange och lila), somliga spårbitar i dubbla eller tre exemplar, andra endast i ett enda. Välj helt enkelt en spårbit i valfri färg och längd och placera den på ett lika långt område någonstans på brädet. Det har nu bestämts att just den sträckan kräver den angivna färgen på tågkorten för att kunna mutas in någon gång framöver, om intresse finns. På samma sätt behöver alla de sträckor någon vill färdas i förväg ha preparerats. Väntar man alltså för länge med att ta tågkort och därmed också få spela ut spårbitar för att få rätt färger där man vill ha dem kan man sedan märka att det kanske blir helt omöjligt att kunna nå vissa orter. Spårbitarna kan ha tagit helt slut, eller finns kanske bara kvar i helt opassande längder och/eller färger!

Det här är som du förstår något helt nytt och annorlunda i Ticket to Ride-spelserien. Och det fungerar som så många andra varianter riktigt bra! Något mer pilligt blir det såklart med en massa långsmala kartongbitar som skall ligga på spelplanen. Är man oaktsam kan förstås allt skjutas omkring och ändra lägen. Det kan också bli pilligt och plockigt med att få plasttågvagnarna att stå på de där smala spårremsorna... Men, men, det positiva överväger helt klart eventuella besvär med pysslet.

Old West:

Vad gäller spel i Old West är vi nu i Nordamerika, passande nog på västsidan. Vi har vänt på spelbrädet och får nu våra biljetter, väljer att behålla minst tre av fem kort, precis som vanligt. Det nya blir nu att utifrån valda spelkort väljer man också varsin stad att starta spelet i. Sedan utgår allt vidare spel från startorten eller en annan stad man redan har med i nätverket. Ja, här måste nu alla sträckor man bygger på något sätt hänga ihop. En och samma spelare skapar ett helt eget linjenät utan uppehåll, utan lösryckta, separata korta eller långa sträckor här eller där. Allt sitter ihop, men kan såklart vara hur förgrenat som helst.

Varje spelare förfogar också över tre stadspjäser i sin färg, stadspjäser som har till syfte att ge dig poäng och/eller stjäla dem av motståndarna. I varje stad får endast finnas en enda stadspjäs i någon färg, så först till kvarn. En stadspjäs får man spela ut i en av de städer mellan vilka man just mutat in en sträcka med tågkort och tågvagnar, och där blir den sedan stående spelet igenom. Priset att betala för att få ställa en stadspjäs på brädet är ett par tågkort i samma (men valfri) färg (alt. lokomotiv).

Poängen för framtida linjebyggen utdelas som vanligt till byggaren med den regeljusteringen att de först/också/istället går till den eller de spelare som placerat stadspjäser i aktuella städer, vilket såklart kan innebära att du bygger en linje någonstans men där hela sträckans poäng kanske går till en eller två andra spelare för att det är de som äger stadspjäserna på de båda orterna! Har två spelare varsin stad får båda spelarna den fulla poängen, om en och samma spelare kontrollerar båda städerna får denne dubbla poängen för byggd sträcka.

En variant på det här spelupplägget är att inkludera rymdvarelsen Alvin i spelet i Old West. Alvin startar då i Roswell och den förste spelaren som bygger en linje till Roswell fångar Alvin, får 10 poäng och placerar Alvin i en ny stad (med stadspjäs alltså) i sitt eget nätverk. Kommer någon annan spelare sedan dit (och ger dig därmed en del poäng) får spelaren 10 poäng och kan flytta Alvin till en ny kontrollerad ort i sitt nätverk osv. Den som har Alvin i sitt nätverk när spelet avslutas får 10 extra poäng.

Ja, det här var annorlunda men festligt och enkelt att komma igång med och spela med. Old West är enligt reglerna för 2-6 spelare men France-delen verkar endast tillåta 2-5 deltagare. Alla komponenter är av god kvalitet, färg och form. Kort sagt en riktigt bra expansion som ökar på svårighetsnivån något, oavsett om du spelar i Frankrike eller vilda västern.