The Traders of Genoa (Rio Grande Games)


Fakta:
Antal spelare: 2-5
Ålder: Från 12 år
Speltid: 60-120 min
Innehåll: 1 spelplan, 40 varumarker, 60 spelkort, 80 sedlar, 35 ägarmarker, 28 specialkort, 5 runda bruna träbrickor, 1 rund marker, 2 tärningar
Konstruktör: Rüdiger Dorn

“Traders” ja, det är ett spel med engelska regler på 12 tättskrivna sidor. Det krävs genomläsning ett par gånger för att få hygglig koll på spelmekaniken och att sedan förklara reglerna för de andra deltagarna, ja det tar sin tid. Därefter följer minst ett övningsparti för att låta hela spelgänget lära sig vad spelet går ut på. Är alla med så långt och ingen vägrar att spela igen har ni måhända funnit ett nytt blivande favoritspel, för ”Traders” är bra, men det kräver en hel del i början. Skall man sedan testa olika strategier och få snurr på vad som du gillar bäst krävs åtskilliga spelomgångar!

I grund och botten är detta ett spel om handel och förhandlingar. Efter ett antal omgångar (7-12 st) beroende på antal spelare vinner den som samlat på sig mest dukater (pengar). Pengar får man för genomförda uppdrag och det kan handla om att leverera en specifik vara till en speciell byggnad på spelplanen, leverera kombinationer av varor (så kallade ”large orders” dvs. stora beställningar), framföra ett budskap till någon och/eller samla på sig speciella förmånskort med anknytning till de olika byggnaderna runtom spelplanen. Allt detta kan måhända låta lite rörigt, men väl igång faller allt (det mesta) på plats, men här finns helt enkelt väldigt mycket att fundera kring och välja bland.

I somliga byggnader på spelplanen finns möjligheter att komma över varor. Det kan röra sig om ris och vete, metaller såsom silver eller koppar, fina tyger som silke och linné eller salt och peppar. Beroende på vad du väljer att satsa på och vad dragna kort ger dig för uppdrag kan du vara olika intresserad av att komma över allt detta.

Väljer du att besöka gillet drar du ett stort orderkort och får i uppdrag att samla på dig 3 varor och leverera dem på en specifik plats. Går du till stadshuset får du två små varuleveransuppdrag. På posten drar du kort för 2 olika meddelanden du skall framföra och i katedralen belönas du med 2 stycken ägarmarker. Dessa ägarmarker kan du (under vissa förutsättningar) sedan i slutet av en omgång få placera ut på byggnader och således ta viss ”kontroll” över dem. Då får motspelare som senare vill besöka dessa byggnader betala dig pengar för besöket, och när spelet är slut ges en pengabonus för varje ägarmarker du lagt på spelbrädet.

Till allt ovanstående kommer olika specialkort som erbjuds när du besöker palatset, parken, hamnen, restaurangen m.fl. ställen. De ger dig t.ex. möjlighet att få utföra två saker i en viss byggnad i ett och samma drag, ta en extra vara, byta varor eller kort eller varför inte välja startruta! Startruta, tänker du, vad då? Jo, det är här själva förhandlingsmomentet kommer in. Spelplanen är uppbyggd i ett rutnät. I mitten finns byggnaderna som ger dig olika uppdrag, sedan kommer blankrutor att passera och längst ut mot spelplanens sidor ligger såklart olika butiker för olika varor, hamnen, parken, restaurangen osv. Varje speldrag inleds med att de två tärningarna slås. Du läser av blå respektive röd tärning, tittar på siffrorna längs med spelplanens sidor och placerar spelpjäsen på skärningspunkten.

Spelpjäsen är i början av spelet en stapel av 5 runda brickor. För varje steg som tas kommer en bricka att kvarlämnas på den ruta man avlägsnar sig ifrån så att när man gått 4 steg från startrutan kommer de fem brickorna att ligga i (en rak eller snirklig) rad bredvid varandra på spelplanen. Det innebär förstås att beroende på startruta i varje omgång så kan man bara nå vissa specifika byggnader.

I varje omgång är det dessutom en enda spelare som kontrollerar hela stapeln och därmed förflyttningen. Det erbjuds maximalt en bricka i stapeln, dvs. ett drag, per person i varje omgång, och i varje hus kan det i samma spelvarv bara finnas en spelare. Så det kan sannerligen bli kamp om att få göra sitt drag i en specifik byggnad. Här är det alltså upp till spelarna att erbjuda pengar eller varor/kort till den som kontrollerar stapeln och hela förflyttningen för att denne skall flytta stapeln med brickor åt ”rätt” håll. I bästa fall får alla som de vill, alla får ju bara göra varsitt drag/omgång, men spelaren i kontroll av stapeln kan efter att denne själv gjort sitt välja att låta resterande förflyttning frysa inne!

Så vad är du redo att betala för att komma dit du vill?

Ja, det var väl spelets grunder lite kortfattat (!) Därtill kommer specialregler för specifika kort och situationer som kan uppkomma. Här finns som sagt mycket att hålla koll på men efter några partier så sitter det och sen gäller det bara att ha en gnutta flax med kort och tärningar när du fattar dina beslut. Taktik och tur i ett utmanande spel som varar länge. Ett enskilt parti tar säkert en dryg timma och spelet håller för att spelas igen och igen. Ja, detta måste nog spelas flera gånger om det skall bedömas rättvist.