Sunken City (Überplay)


Fakta:
Antal spelare: 2-4 äventyrare
Ålder: Från 8 år
Speltid: 60 minuter
Innehåll: Spelbräde, 10 byggnader (+2 reserver), 30 vägar, 4 äventyrare, Neptunfigur, 24 kort, 44 skatter, 4 spelarbräden för skatter, 8 Neptunbrickor, 3 specialtärningar, regler.
Konstruktörer: Wolfgang Kramer & Michael Kiesling

Resterna av den stad som sjönk för många hundra år sedan tittar plötsligt fram över ytan. Du står redo att samla de skatter som möjligen kan finnas i ruinerna, redo att göra det stora klippet.

Men det blir ett svårt jobb. Ruinerna stiger och sjunker ständigt och självaste havsguden Neptun står redo att motarbeta dig. Där Neptun drar fram drar sig stadens delar tillbaka ned i djupet. Kan du verkligen komma åt skatterna? Vad hinner du bärga innan staden försvinner för gott? Eller kommer vissa delar tillbaka?

Varje spelare kan gå efter 11 skatter. Den som hittar flest och kan föra dem upp på land vinner. I händelse av likaläge är det skatternas inbördes värden som avgör, somliga är såklart mer värdefulla än andra.

Spelbrädet är ett rutnät med ljusblå och mörkblå fält. På olika mörkblå fält kan den gamla stadens byggnader resas (här representerade av rätt stora plastkuber), på samtliga fält (undantaget mittenrutan) får vägar placeras (här i form av rektangulära brickor av kartong och som täcker två rutor). Alla vägbrickorna är identiska och har lyckligtvis öppningar åt alla håll, hur de än läggs.

När ett visst antal vägbrickor kommit i spel, sjunkit och kanske kommit i spel och sjunkit igen är spelet slut. Alternativt slutar det dessförinnan så fort någon spelare räddat alla 11 skatterna till fastlandet.

Tanken med spelet är såklart att spelaren skall lämna fastlandet, ge sig ut på den sjunkna stadens vägar när de reser sig och snabbast möjligt rusa ut till byggnaderna för att samla skatter. Och naturligtvis vara snabb med att ta sig tillbaka till land. Endast då anses skatternas värde verkligen vara garanterat.

Man använder spelkort för att bestämma vad som kan ske på brädet. Tre saker visas, kanske med olika värden. Något reser sig ur havet, gör därtill ingen av, en eller båda de andra sakerna i valfri ordning. Varje deltagare förfogar över sex förflyttningskort (alla kort är olika men alla spelare har likadana).

Man använder ett i sin tur, ett annat i nästa osv. Först när man nyttjat alla sex en gång vardera tas de tillbaka på handen.

Korten visar hur många vägar och/eller byggnader som kommer upp ur havet och måste placeras någonstans. Det är alltid ett värde 0-4 men det får max vara 1 byggnad, resten (eller allt) är vägar. Se till så att byggnaderna aldrig placeras intill varandra, inte ens diagonalt nuddande varandra.

Neptun-figuren får flyttas, mer om honom strax, och din egen pjäs, äventyraren, skattletaren, får gå 3-6 steg ut på brädet, ett steg per byggnad eller vägbricka (trots att den sistnämnda täcker 2 fält på spelplanen).

Så res upp byggnader med skatter och flytta din egen pjäs längs vägarna på väg mot byggnaderna och tillbaka så snabbt du kan.

Neptun ja, han kan flyttas förutsatt att han inte är helt omgärdad av vatten, då rör han sig nämligen inte alls. Är han i den aktive spelarens egen zon, typ en knapp hemmafjärdedel av brädet (4 x 4 rutor) får han flytta sig 3-4 steg, på neutralt vatten eller i någon annan spelares hemmaområde slår man en specialtärning och får fram ett antal steg.

Rent generellt vill man hålla Neptun borta, han värnar om den sjunkna stadens skatter och vill att de skall förbli i havets djup! De byggnader och vägbrickor som Neptun passerar över sjunker och försvinner när han lämnar platsen. Befinner sig en spelare på en sådan bricka eller kub som sjunker förflyttas pjäsen genast till den lilla byn på land. Var du på väg att bärga en skatt när det hände går den (för tillfället) förlorad. Du måste hitta den igen!

Om en annan spelare låter Neptun korsa din väg och bums tvingar hem dig får du som kompensation en liten Neptunbricka. Den lämnar du sedan ifrån dig när du nyttjat dess engångseffekt. Du får lika många extrasteg som du för stunden har funna (men inte ännu bärgade och skyddade skatter).

Ja, men vad tusan, det här var ju rätt charmigt. Festligt tema, helt okej komponenter och enkla regler. Spelplanen ändrar ständigt utseende, vägar och byggnader dyker upp, försvinner, tittar fram på nytt på nya platser. Roligt och levande. Det som inte är så skoj är faktiskt det elaka momentet med Neptun. Det är alldeles för lätt att riva upp och sabotera vad som byggts och med lite otur kan du verkligen komma på efterkälken, förlora hittade skatter, bli stående still. Risk för frustration!

Alla har dock tillgång till samma spelkort men det finns förstås slump i tärningskasten för Neptun i avlägsna territorier. Det skiljer som mest 3 steg mellan högsta och lägsta värde men visst kan det ändå spela stor roll. Å andra sidan skall det väl vara en del slump i ett sådant här spel? Visst skall det väl vara osäkert om, när, var en havsgud skall visa sig och vad han skall göra?