Spökjägarna (Användbart Litet Företag)


Fakta:
Antal spelare: 2-6 spelare
Ålder: Från 6 år
Speltid: ca 20-30 minuter
Typ av spel: Engagemang/fantasi 8/10, Skadeglädje 8/10, Taktik 9/10, Spänning 10/10
Innehåll: Spelplan, tärning med prickar, blank tärning med 6 klistermärken på ledtrådar, 6 spelpjäser med tillhörande klistermärken, 6 ledtrådsbräden, 6 plastringar med tillhörande klistermärken, hållare till plastringarna, 24 spökpolletter, 46 hjälp-polletter, tygpåse, plastpåse, regler


Det finns ett spöke någonstans i tant Agdas slott. Du måste se till att fånga spöket, men först måste du såklart hitta det!

Kasta en tärning och gå runt i det stora huset och leta. Vänd på en massa spökpolletter och se vad de döljer. Någonstans finns spöket. Somliga brickor visar ingenting alls och andra utgör viktiga ledtrådar du måste samla för att tant Agda skall låna ut sin dammsugare till dig. Dammsugaren behöver du för att kunna fånga spöket!

Spökjägarna är ett typiskt kapplöpningsspel, en tävling om att flytta runt på spelplanen och vända de mest nödvändiga brickorna. Slå en tärning och gå ett antal steg. Hamnar du på en spökbricka kastar du tärningen igen. Visar den 3-4-5 eller 6 får du vända polletten.

Är det en ledtråd du ännu inte samlat behåller du såklart brickan, är det en tom pollett eller en ledtråd du redan har kan du låta brickan ligga kvar till någon annan spelare. Kom bara ihåg att du redan kollat den så att du inte slösar tid på att komma tillbaka! Visar polletten Spöket måste du också lägga tillbaka den på sin plats men se till att komma ihåg var spöket befinner sig för hit måste du återvända. Du skall förstås inte avslöja för någon annan spelare att du nu vet var spöket finns. Håll det hemligt!

Varje spelare har ett litet ledtrådsbräde framför sig under spelets gång. Här finns symboler och plats för sex olika ledtrådar. Du kan samla ihop en spegel, en kista, en ljusstake, en kedja, ett lakan och en kniv. Om du vill ha dem alla eller t.ex. är nöjd med endast en sak bestämmer du själv men oddsen för att tant Agda skall låna ut sin dammsugare till dig ökar ju fler ledtrådar du funnit.

När du vet var spöket finns måste du se till att få tag på Agdas dammsugare så att du kan suga upp det och vinna spelet. Gå och sök upp tant Agda, kanske lånar hon ut sin städmaskin till dig. Kasta ledtrådstärningen. Den visar på sina sidor de sex olika ledtrådarna som finns i spelet. Visar tärningen en ledtråd du samlat på dig får du låna Agdas dammsugare, annars tyvärr inte. Då har du besvärat tant Agda i onödan och måste som straff lämna ifrån dig en av dina ledtrådar. I ditt nästa drag kan du sedan välja att stå kvar och hoppas på bättre tur och Agdas välvilja eller ge dig iväg runt i slottet för att söka nya ledtrådar.

Har du samlat alla sex ledtrådarna kan du såklart inte misslyckas. Då säger tant Agda inte nej.

När du har dammsugaren ger du dig iväg till platsen där brickan med spöket ligger. Slå 3-4-5-6 med tärningen för att vända brickan och vinna. Skulle du ha vänt på fel bricka måste du lämna tillbaka dammsugaren till Agda och spela vidare…

På 24 olika spelplansfält lägger du slumpvis ut spökbrickorna inför spelstart så jakten på spöket och ledtrådar blir något varierad var gång du spelar. På många andra spelplansfält händer ingenting alls och ytterligare andra rutor står det Hjälp på.

Då kan du dra en Hjälp-pollett ur en påse och hoppas på just hjälp att komma vidare. Du kan få hoppa till valfri ruta, få en extra ledtråd, byta plats med en motspelare. Det går att få spärra en väg med snubbeltråd för att tvinga motspelare till omvägar. Och mer… och en del rop på hjälp ger dig ingenting eller leder rentav till problem!

Spelplanen är snygg och de avlånga ledtrådsbrädena i kartong och tillhörande spökbrickor är snygga och funktionella. Det är spelpjäser och plastringar av plast som måste förses med klistermärken som är spelets minus. I alla fall för mig fäster de där klistermärkena mycket dåligt på de konformade spelpjäserna. De avbildar olika små barn men de kunde jag ha varit utan. Konorna har ändå olika färg och det räcker förstås för att kunna skilja spelarna och pjäserna åt. Vad gäller klistermärkena som skall fästas på plastringarna så sitter de fast, det rör sig om plana ytor, men där ringen såklart har ett hål i sig var i alla fall mina klistermärken inte perforerade. Jag fick efter bästa förmåga själv skära ut <1 cm runda hål i dekalerna. Det kunde ha blivit snyggare…

Nåväl, spelet är festligt och mycket uppskattat av barnen, även föräldrarna tycker det är helt okej. Det blir en massa tärningskastande, några stegs förflyttning av en pjäs och brickor som vänds innan allt fortsätter på samma vis. Upplägget är förstås bekant från flera andra spel, främst klassikern Den försvunna diamanten, men vad gör väl det, när det fungerar och underhåller för stunden?