Salamanca (Zoch zum Spiele)


Fakta:
Antal spelare: 2-5 spelare
Ålder: Från 10 år
Speltid: 45-60 minuter
Innehåll: Spelbräde, 65 brickor, 5 skärmar, 61 mynt, 20 kort, 4 pestmarkörer (+ klistermärken), 15 väpnare, 5 adelsmän, regler.
Konstruktör: Stefan Dorra

Salamanca spelas på ett bräde med 8 x 9 fält. Här tävlar spelarna om att skapa en mängd sammanhängande regioner med diverse utspelade brickor för att vinna poäng. Sista spelrundan är här när den sista blå stjärnmärkta landskapsbrickan dragits och lagts upp till försäljning...

De kvadratiska brickorna man spelar med har gul, blå eller röd ram, somliga visar något slags landskap (vinrankor, betesmark, sjöar, skogar eller åkrar), andra något slags byggnad (kloster, värde 4, slott (3) eller bondgård (2)). Somliga landskapsbrickor är extra värdefulla, visar på speciellt fertil mark och har värde 2 eller 3 istället för 1.

Poänggivande regioner utgörs av en byggnad omgärdad av landskapsbrickor på en eller flera av sina sidor där alla brickor har samma färg på ramen. Det blir poäng för byggnaden och sedan 1p per landskapsbricka, om nu inte någon är extra värdefull.

Spelkort finns här också, 20 stycken, 2 exemplar vardera av kort märkta 1-10. Ju högre värde desto bättre när det gäller att få spela först, å andra sidan har de lägre korten (1-4 samt 6) specialfunktioner som kan vara nog så nyttiga.

Spelupplägget är relativt simpelt. Börja med att vända upp ett antal spelbrickor (blandat byggnader och landskap) som spelarna kan få spela med denna rundan om så önskas.

Härnäst, i tur och ordning, spelar varje deltagare varsitt kort från handen. Ingen får välja samma siffra som någon föregående. Den som lagt högsta kortet blir omgångens startspelare och får därmed göra sin handling först, de andra följer i sifferordning.

I sin tur väljer man att göra en av följande tre saker:

1. Välj en bricka och placera den på brädet. (Här kan det i senare omgångar vara flera brickor i olika högar när man fyllt på). Om man vill kan man placera en Väpnare-pjäs på brickan, varje spelare har 3 sådana pjäser, för att skydda den, markera ägarskap och som en poängmöjlighet.

Har man ingen väpnare tillgänglig kan man sälja av en äldre byggnad. Sälja av något kan man ändå göra om man vill, för att få loss pengar för det man byggt. Efter en försäljning plockar man bort de ev. extra fertila landskapsbrickorna man fått pengar för, så det kan hända att regioner bryts upp, minskar i storlek och dessutom blir fritt byte för alla att försöka bygga ut och ta över på nytt.

2. Placera en adelsmannapjäs på en bricka tillhörande en motståndare, med hopp om att få poäng om den säljs.

3. Utför specialfunktionen på kortet du spelat i början av rundan (kort #1-4 eller 6). Dessa kort (1-4) låter dig introducera något slags pest på en utlagd bricka eller (5) välj att dra och byta ett sifferkort med en motståndare.

”Pesterna” är Gift, Råttor, Insekter och Ruiner. De tre förstnämnda är saker som helt förstör en viss landskapsbricka (tar bort värdet på den helt) eller halverar värdet på den. Gift och insekter smittar brickan så mycket att den ”separerar” sig från övriga. Ruinen gör en byggnad värdelös och saboterar därmed hela regionen!

Efter dessa handlingar skickar alla det sifferkort man använt till spelaren intill och sen kan man eventuellt få mer pengar för sina specialpjäser (väpnare och adelsman) om de är placerade i stora regioner någonstans.

Tja, det här fungerar väl, är ett högst medelmåttigt brickläggningsspel. Specialdragen var alla av den elaka formen och ja, var inte allt lite enformigt efter ett tag?

Ja, spelet är väl egentligen ungefär lika torrt som det ser ut. Reglerna är inte helt solklara (och några undantag till allt ovanstående finns också för att krångla till saker!) och spelkort och skärmar är av löjligt tunt papper, så betygstrean går absolut åt det svagare hållet. Kanske hela vägen ned till en tvåa istället. Jodå, så får det bli.