Quackle! (Alga)


Fakta:
Antal spelare: 3-8 spelare
Ålder: Från 8 år
Innehåll: 12 djurfigurer, 12 djurstall, 97 bildkort, 1 pilkort, tygpåse, regler

Quackle är ett prisbelönt partyspel som blir alltmer kaotiskt och utmanande ju fler som deltar. Det är ett kom-ihåg-spel som bäst spelas i raskt tempo, och kan fungera såväl för barnfamiljen som för tävlingssugna vuxna som vill åt ett rätt knasigt spel.

Varje deltagare förser sig med en liten ladugård och placerar den framför sig. Därefter är det dags att se efter vilket djur som var och en skall placera i sina respektive bon. Dra fram ett av totalt tolv olika djur ur en tygpåse, visa upp det för alla, beskriv dess typiska ljud och göm det sedan i din byggnad.

Där skall det hållas gömt troligen hela spelet igenom. Nu är det upp till alla att komma ihåg exakt vilket djur som är vems och hur detta låter. Skulle du glömma vilket djur du själv har får du när som helst titta efter, men faktum är att ditt eget djur är rätt ointressant just för dig själv, hur konstigt det än kan låta. Du är faktiskt bara intresserad av att hålla i huvudet exakt vilka andra djur som finns i spel, vilket djur som står hos vem, och sedan kanske det viktigaste, hur det låter!

Japp, Quackle är ett ljudspel också. Tanken är att deltagarna skall sitta och göra varandras djurs läten. Låter det knäppt? Jovisst, det är det ju.

Okej, så nu finns där hos spelarna kanske en hund, en katt, en ko, ett får, en gris och något mer djur. Klart för start. Blanda samtliga spelkort (som alla avbildar ett av de 12 olika djuren) och fördela dem bland de deltagande, så jämnt som möjligt. Enstaka kort kan behöva plockas bort, det skall ju vara rättvist, eller hur?

Nu har alla varsin blandad hög med djurkort. Håll den i ena handen med bildsidan nedåt. En spelare börjar. Dra och vänd med andra handen upp det översta kortet i din lek, lägg ut kortet på bordet framför dig, väl synligt för alla.

Näste spelare gör detsamma, drar sitt översta kort, spelar ut det fullt synligt framför sig osv. Håll gärna ett rätt raskt tempo, det här spelet skall inte spelas i slow-motion. Allt eftersom ni fortsätter och går runt, runt, spelar ut varsitt kort i taget, växer högarna framför varje spelare. Ja, det sa jag kanske inte, men varje nytt kort läggs på det man senast spelat ut. På samma sätt minskar det såklart med kort i den hög man håller i.

Det här momentet fortsätter till dess att någon vänder upp ett kort som ser exakt likadant ut som ett annat djurkort som redan ligger på bordet, det har nu alltså bildats ett par. Du vänder upp en groda och spelaren Kalle har också en groda framför sig.

Nu måste de båda spelarna med matchande spelkort så snabbt som möjligt härma ljudet på motståndarens djur! Det spelar alltså ingen roll vad spelkorten visar, de bara förvillar. Kalle och du må ha utspelade grodkort framför er och måste tävla direkt, låt ingen tid gå förlorad, men inte nödvändigtvis skall någon kväka som en groda för det. Nej, du har ju en gris i din ladugård och du kommer väl ihåg att Kalle hade en uggla?

Kalle måste alltså, snabbt, snabbt, börja grymta som en gris. Du måste såklart, för att vinna, vara snabbare med att hoa som en uggla! Naturligtvis är det upplagt för skratt och panik.

Vilket djur hade nu motståndaren? Plötsligt låter det som i djurparken, en kakafoni av läten när två spelare plötsligt hoar, jamar, väser, grymtar, kväker, kacklar... Haha, det är galet, men roligt!

Övriga spelare sitter såklart bara runt bordet och tittar på och lyssnar av de båda tävlandes ljud. Den som alltså först och korrekt härmat det ljud som motståndarens djur har har vinner och kan därmed med glädje ge ifrån sig alla sina utspelade kort. Förloraren tar upp både sina egna tidigare utspelade kort samt vinnarens spelade hög och adderar samtliga till sin draghög. Förloraren har nu fler kort att göra sig av med och har därmed kommit lite längre från segern, den nyblivne vinnaren ett steg närmre.

Men var på din vakt. Allt kan ändras mycket snabbt. Där kan ni sitta och spela ut kort på kort på kort och inga matchar varandra, men så, plötsligt, två kort är likadana, det börjar skällas och gnäggas runt bordet. Men varför gnäggar han tänker du, det är ju fel läte, den där spelaren har ju inte hästen i stallet! Ja, Quackle är ett passande namn, tokigt är det, men mycket underhållande i all enkelhet. Spelpjäserna är små, målade och fint skulpterade djur, ladugårdarna är små plasthus.

Ett enda spelkort är en specialare och tvingar en spelare att byta sitt djur mot ett annat. Det tvingar såklart alla andra att tänka om och nu minnas ett nytt djur istället. Klurigt och lurigt. Ett enkelt sätt att skapa mer kaos och oreda.

Kom bara överens inför spelstart om de ”rätta” ljuden. Skall hunden säga voff eller grrr? Är ni förresten riktigt snabba med era kortutspel hinner kanske tre identiska kort hamna på bordet innan nån hunnit reagera och ljuda. Vad gäller då? Och måste ni ha djuren dolda? Vid spel med yngre deltagarna skall kanske alla djuren vara fullt synliga för en lite enklare spelrunda?

Ja, Quackle blev alltså utsett till 2006 års Party Game i USA. Grattis till den utmärkelsen. Spelet håller än idag. Quackle spelat i rätt sällskap är galet underhållande för en stund! Det här är ett spel i högt tempo med en massa ljud och snygga komponenter. Inte dumt alls. Men visst, spelet är kanske inte för alla. Tycker du upplägget låter löjligt? Är du dåligt stresstålig? Kan du inte ljuda? Stå över då.