Android: Netrunner The Card Game (Fantasy Flight Games)


Fakta:
Antal spelare: 2 spelare
Ålder: 14+ år
Speltid: 30-60 minuter
Innehåll: 4 stycken Corporationlekar 28 kort samt 22 neutrala kort att blanda in i leken. För Runner gäller 3 x 33 kort plus 15 neutrala. 102 pappbrickor för pengar, hjärnskada etc. Dessutom 2 referenskort och 2 Click-kort samt ett regelhäfte.
Konstruktörer: Richard Garfield och Lukas Litzsinger

Android: Netrunner är ett asymmetriskt kortspel för två personer. Vi befinner oss i en dystopisk framtid där en spelare har kontrollen över ett mäktigt företag och försöker att utveckla detta, styra det mot sina mål. Spelare två är en datahacker ute efter företagets hemligheter.

Först till sju Agenda-poäng vinner, från sju eller färre spelade Agendakort. Företagsledaren spelar ut Agenda-korten i sitt företag för att utveckla bolaget, jobba vidare mot högt uppsatta mål, låter bygga upp fler dataservrar och skyddar dessa med olika åtgärder. Hackern försöker såklart att ta sig förbi alla dessa barriärer och stjäla dessa kort. Det är Corporation mot Runner och båda parter försöker komma åt pengar, nya spelkort etc. Och de där Agendapoängen också förstås.

Båda deltagarna har varsin helt egen kortlek tillgänglig för sitt respektive uppdrag och fem dragna kort på handen. Sedan drar man nya, spelar ut dessa på olika högar, olika rader och kolumner, framför och bakom varandra osv. Respektive spelyta framför Corporation- och Runner-spelaren ser med andra ord helt olika ut. Och som om det inte vore utmanande nog att hålla reda på, kallas samma sak två helt olika saker beroende på från vems perspektiv man spelar.

Korten på handen kan heta Headquarters eller Grip, kasthögen benämns Archives eller Heap. Högen med kort att dra ifrån är R & D eller Stack osv...

Ja, asymmetriskt spel i all ära men 1. Att ha alla regler för hela spelet i ett regelhäfte istället för att tillhandahålla respektive direktiv uppdelat på två häften, ett för Corporation, ett för Runner, är mindre lyckat, och 2. Varför kalla samma sak två helt olika saker? Som om spelets regler inte var svåra nog...

Regelhäftet, som alltså hyser all info, omfattar hela 36 sidor med en del bilder men är framförallt späckat med text. I ärlighetens namn måste sägas att tiotalet av dem dock inte utgör regler utan mer en tematisk text som beskriver spelets tillgängliga Runner-karaktärer och olika futuristiska Corporations, ett slags bakgrundshistoria. Reglerna hade mått bra av fler exempel, det mesta är rätt svårt att förstå rätt upp och ned vid en första genomläsning. Ja, till och med efter ett par spelade partier känns mycket ännu oklart och ytterligare somligt nytt kan dyka upp på en del spelkort i kommande partier.

För att inte tala om hur mycket jag måste bläddra och leta i regelhäftet under de där första partierna för att få allt att funka. Och ändå flyter inte allt så värst smidigt. Det finns hela tiden något litet eller stort att kolla upp, repetera, få koll på. Det är Agendakort och Operationskort och Upgrades och Assets och Hardware och Events och Resources. Och därtill en hel del text på dem. Och siffror också, och kanske olika symboler. För att inte tala om kort för Ice och Programs. Ice för att skydda dataservrarna. Programs huvudsakligen något för Runners för att bryta isen, ta sig igenom företagets skyddsåtgärder... Varje typ av kort sedan spelat kanske på en speciell plats.

Det är gott om möjligheter och variation i spelet men jag tvingas ändå inse att Android: Netrunner inte är för mig, att jag inte är villig att investera den tid som krävs för att förstå spelet fullt ut, att få allt att flyta på så smidigt som önskvärt. Och när man väl lärt sig t.ex. Runner-rollen måste man ju spela en massa fler partier för att behärska spelets andra del, den för Corporations...

Upplägget och temat kan jag absolut uppskatta men inlärningskurvan är både lång och krokig. Dessutom är detta ett LCG, Living Card Game, som bäst behöver nya kort hela tiden för att verkligen vara varierat och till Netrunner finns det dussintals expansioner, ständigt nya kort att skaffa för dyra slantar. Så trots fyra olika Corporations och tre olika Runners att testa mot varandra i valfria kombinationer är det tydligen inte tillräckligt med variation och livslängd i grundlådan. Eller? Tja, det kommer inte jag att få veta för det här släpper jag nu.

Skall detta ha en chans att fungera måste spelet dessutom spelas av samma personer hela tiden. Att sätta in en ny kamrat i reglerna för bara ett parti är helt enkelt inget mindre än en vansinnig ansträngning. En ordentlig regelgenomgång tar betydligt mycket mer tid i anspråk än speltiden på 30-60 minuter som ett normalt parti kanske tar. Bara att läsa häftet en gång kan ju ta något sådant eller mer, särskilt om man vill förstå något. Och trots rejäla ansträngningar lyckas jag alltså inget vidare. Synd. Men det finns andra spel därute.

Företagaren inleder i alla fall spelet, skall ta sig igenom tre faser i sin tur. Inledningsvis förstärker man sin korthand med ett extra kort, allra sist slänger man eventuellt kort så att man åter har max 5 på handen. Däremellan spenderar man tre så kallade Clicks på valda handlingar, väljer fritt av åtta olika, utför det man kan och vill och finner lämpligt. Drar fler kort, spelar somliga av dem, aktiverar andra, saboterar för en Runner, får pengar osv.

Runnern har i sin tur fyra Clicks för sina handlingar. Kort och gott en actionfas direkt (7 olika actions) sedan eventuellt ett standardiserat kortrensningsmoment om man samlat på sig för många.

Runnern drar kort, får pengar, installerar hårdvara eller ett program, spelar eventkort, aktiverar kort och mer. Centralt för hackern är att utföra en Run, en riktad attack mot en specifik server hos företaget. En sådan attack spelas över tre nya faser. Hackern skall ta sig förbi företagets Ice (serverskyddsprogram) och stjäla något. Företaget kan såklart (om de har tillgängliga medel) starta motåtgärder.

Ja, vid en övergripande titt på Android: Netrunner så lät detta riktigt spännande, tyckte jag. Temat och ett snabbt, klurigt kortspel lockade. Men trots alla ingående Clicks så klickade jag aldrig med spelet och sen fick det helt enkelt vara bra. Dags att helt enkelt gå vidare och spela något annat jag njuter av desto mer. Kanske kommer du att uppskatta Netrunner-spelet mer än jag?