Munchkin Deluxe (Steve Jackson Games)


Fakta:
Antal spelare: 3-6 spelare
Ålder: 10+ år
Speltid: 1-2 timmar (väl mycket för den här typen av spel)
Innehåll: Spelbräde, 174 kort, 6 pjäser, tärning och regelhäfte.
Konstruktör: Steve Jackson

Omslagstexten säger allt om vad det hela handlar om; Kill the monsters, Steal the treasure, Stab your buddy!

Det nästan tjugo år gamla spelet Munchkin (från 2001) är ett kortspel även om just den här utgåvan kommer med både skulpterade plastpjäser och en liten spelplan. Brädet har plats för fyra korthögar och avbildar tio sammanhängande rum i en enda lång underjordisk korridor. Ja, här finns alltså rum att utforska, hitta monster, vapen, skatter i. Temat känns helt klart inspirerat av gamla tiders klassiska fantasyrollspel. Här är du alltså en äventyrare på jakt efter ära och berömmelse. På enklaste sätt är din grundstyrka hela tiden det rum du befinner dig i (dvs. den nivå/level du nått). Allt eftersom du vandrar vidare i grottsystemet och når nya rum ökar således din styrka. Spelaren som först dödat monster och hittat föremål nog för att avancera in i rum 10 (level 10) vinner spelet.

Med det sagt kommer alla spelare hela tiden att göra allt de kan för att hindra någon annan äventyrare från att rusa iväg och koppla ett grepp om ledningen! Och därmed kan såklart speltiden dra iväg... Inte minst för att Munchkin också blir lite roligare ju fler som deltar. Fler knasiga kort kommer i spel, fler strider inträffar, fler möjligheter att hugga en kamrat i ryggen uppstår... Men visst, om man så önskar kan man ju använda sina kort till att hjälpa någon annan också... Det är rätt lösa tyglar, rätt fria tyglar i ett parti Munchkin. Det här är ett spel att inte ta alltför allvarligt, nej Munchkin är ett knasigt kortspel vars främsta styrka är en stor samling knäppa spelkort med i mitt tycke rätt underhållande illustrationer och texter.

Vem har till exempel inte velat utrusta sig med en napalmstav eller ett rivjärn, eller varför inte ett sång- och danssvärd eller en spetsig krafthatt! Till och med den illasmakande sportdrycken är till nytta, liksom förräderiets kniv eller en charmtuba. Jodå, nu kan du släpa runt på ett stort instrument och med detta spela och skrämma iväg fiender. Eller dra på dig rövsparkarskorna eller springa-snabbt-dojorna.

Spela som människa, elf, halfling eller dvärg. Ikläd dig rollen som krigare, trollkarl, tjuv eller något annat. Beväpna dig med somligt av ovanstående och hoppas på att få möta endast de klenare monstren som gömmer sig här i katakomberna; flygande grodor, den stora arga kycklingen etc. De är bra mycket enklare att besegra än t.ex. plutoniumdraken eller hippogriffen. Ja, till och med advokaten eller försäkringssäljaren kan man stöta på och få problem med!

Se över din handfull kort, spela ut dem, byt bort dem, lös in föremål mot extra styrka (dvs. avancera en nivå), därefter är du redo att dra ett Dörrkort. Vad kan väl finnas i rummet? Är det ett monster måste du slåss. Är det en förbannelse är du säkerligen olyckligtvis drabbad av något hemskt. Är det ingendera av dessa korttyper kan du kanske hitta något nyttigt föremål eller få instruktioner som på något typiskt Munchkin-knasigt sätt låter dig byta kön, ras eller yrke. Hittar du inget monster men känner dig stark och redo för att slåss ändå, sitter du kanske med ett klent monsterkort på handen själv att spela ut. Vinner du går du ju upp en nivå och kan dessutom få dra ett eller flera skattkort! Dessa ger såklart nya föremål, vapen etc. att använda själv, byta bort eller sälja av.

Somliga kort låter dig engagera dig i motspelarnas strider. En hel del kort kan ge plus eller minus 1/2/3 etc. poäng för dig att tilldela en annan spelare eller ett monster denne just skall möta. Ja, plötsligt är din motspelare mycket klenare eller monstret mycket starkare och din konkurrent förlorar kampen och kanske några kort, eller livet. Eller så känner du dig vänlig och vill hjälpa en kamrat i svårt läge och låter dina kort stärka personen istället.

I korta drag så är alltså reglerna följande; du drar du ett kort, ser om det är ett monster eller något annat. Är det ett monster jämför ni era respektive styrkor. Monstrets styrka står på kortet, din styrka är rådande nivå du befinner dig på/rum du är i, samt ev. styrka från diverse kort med vapen, rustningar och andra saker som kan påverka situationen. Högsta värdet vinner striden. Förlorar du måste du fly. Kasta en tärning för att se om du kan undkomma oskadd. Kanske blandar sig någon annan i striden på endera sidan...

Får du tuffa monster när du är klen, drar helt fel kort eller bara spelar med elaka vänner, kan detta bli ett evighetsspel. Med en gnutta flax så kan allt gå rasande fort. Du drar ett monsterkort men du är starkare, bums är du vidare till nästa nivå. Nästa runda drar du fram ett nytt monster men är ändå starkare så du vinner igen... Du stiger i graderna snabbt. Och så når du level 10 och spelet är slut.

Spelidén är således väldigt simpel och allt baseras på tur med spelkort och tärning, och hela spelgängets välvillighet eller illvillighet. Munchkin kan som du förstår inte passa alla, nej detta kräver verkligen rätt spelgäng, en samling vänner som har lust att utrusta sin respektive hjälte eller hjältinna med vapen eller trollformler och som vill hugga ihjäl monster och finna skatter. Igen och igen och igen, till dess att någon når rummet i slutet av den där korridoren...

Ja, upplägget är simpelt, reglerna trots allt inte helt solklara och ofta finns där kort vars text bryter mot något man redan läst och som därmed har företräde... Texten ja, korten är om inte fulla med text så i alla fall innehållande en hel del att läsa. Det tar såklart ned tempot. Och det kan ta ett par partier att bekanta sig med de många olika korten, inget är nog ett annat likt. Ja, jag vill faktiskt gå så långt som att säga att det allra festligaste med spelet Munchkin är att stöta på nya spelkort, se de ofta festliga bilderna och läsa de knasiga effekterna som påverkar spelet på något sätt. Vill man vara riktigt elak kan man säga att du kan spara in några timmars spelande på att bara öppna kortlekarna och läsa dig igenom spelkorten ett i taget!

Att komma in i spelet på riktigt och förstå det enkla, fria upplägget som ändå bygger på mycket interaktion, kortbyten och sabotage för varandra, tar kanske ett parti eller två. Är det här spelet så kul att det är värt det? Tja, smaken är som baken. Munchkin bjuder lite på en älska- eller hata-upplevelse. Om ni gillar det och en del av tjusningen ligger i charmen med att få bekanta sig med nya festliga kort kommer ju den delen att avta med tiden. Efter några partier är korten kända, man bryr sig inte om illustrationerna längre och att belönas med napalmstaven eller rövsparkarskorna blir inte en wow-upplevelse längre utan mer ett jaha ja, okej då.

Skall detta spel hållas riktigt fräscht över tid måste nya kort till, eller så måste man konstant leta nya kamrater att presentera detta för. Båda alternativen känns en gnutta besvärliga, särskilt i relation till hur många andra spel som finns därute som är både roligare och mer spännande. Är du bara ute efter en spelupplevelse som låter dig utrusta en äventyrare med ett yrke, vapen och annan utrustning för att gå på jakt efter skatter och monster finns även då en mängd alternativ.

Betygstrean är det högsta betyg jag kan bjuda på och det är bästa möjliga för de första partiernas galenskaper, de första skratten till olika spelkort som dras och läses, för alla blinkningar till diverse rollspelsupplevelser jag haft. För varje parti efter de två första kommer mitt initiala medelbetyg att sjunka och det blir allt lättare att lägga detta åt sidan och välja något annat. Som fantasyspel betraktat kan jag hellre rekommendera Descent eller Talisman som på alla sätt bättre äventyrsspelsupplevelser. Är det knashumorn du vill åt skall du leta upp kortspelet Spank the Monkey!