Metromania (Spiel-ou-Face)


Fakta:
Antal spelare: 2-4 deltagare
A˚lder: 9+ år
Speltid: 45 minuter
Innehåll: Fyra delars ramverk ill spelytan, 6 stadsdistrikt, 30 stationer, 12 destinationer, 4 poängbrickor, 16 start-/stopp-markörer, 144 tunnlar
Konstruktör: Jean-Michel Maman

Börja bygg på två tunnelbanelinjer och låt dem gärna löpa över hela spelytan, linjerna måste i alla fall allra minst passera mittlinjen innan du får låta dem avslutas vid någon av utgångarna på motsatt sida.

Bygg en station där en linje möter en annan. Bygg en station där en linje viker av från att gått parallellt med någon annan sträckning. Lyckas du bygga en station så att den ligger i kontakt med något av spelplanens specialfält får du 1 poäng.

De flesta av spelytans fält är vanliga triangulära fält, specialfälten utgörs av trekanter som avbildar bostadshus, affärskomplex eller nöjesområden. Dessa är utspridda över spelytan och det finns 6 fält av vardera typ. Beroende på hur spelytan byggs upp inför spelstart kan de här olika områdena hamna på olika platser i olika spelomgångar.

Utöver de här triangulära specialområdena (som man får lägga tunnelbrickor på) finns det även en park och en sjö på spelplanen. Dessa får det inte under några omständigheter hamna brickor på, vilket förstås är riktigt konstigt eftersom det handlar om tunnelbanebyggande. Det är klart att tunnelbanelinjer borde kunna löpa under små sjöar och parker… men, men, okej då, vi får undvika de där områdena och bygga runt istället!

Känner du att du vill (eller rentav måste) bygga linjen vidare över ett av ovannämnda tre specialfält är du tvingad att ovanpå din tunnelbricka spela ut en av dina destinationsbrickor också. Dessa har du bara 3-4 stycken av och du är dessutom tvungen att lägga en bricka med exakt den symbolen som också avbildas på specialfältet ifråga. Har du ingen sådan bricka (kvar) kan ett sådant fält inte bebyggas och din linje måste gå åt ett annat håll. Så en enkel uppmaning är att planera byggandet och var uppmärksam på spelplanens symboler och vilka destinationsbrickor du förfogar över.

Har du inte använt alla destinationsbrickor eller lyckats få båda dina tunnelbanelinjer att gå från start och i mål, dvs. nå en utgång, väntar poängavdrag. Och då gäller det såklart också att ditt byggande under partiets gång genererat stationer på rätt ställen så att du samlat poäng överhuvudtaget. Annars blir det svårt att segra. Poängskalan går förresten endast till 19 poäng så det säger sig självt att många poäng inte är en självklarhet.

Du gör endera av två saker i din tur. Spela ut tre tunnelbitar (3 trianglar med räls) eller bygg en ”mellanstation”. Tunnelbitarna kan fördelas fritt på dina två tunnelbanelinjer och bygger du smart kan du kanske också få bygga en eller flera stationer, belönas med poäng och få lägga ut en destinationsbricka i det här momentet.

En ”mellanstation” är en utplacerad stationsbricka någonstans på en av dina tunnelbanelinjer mellan två redan befintliga stationer. Även här kan du försöka få poäng för den där stationen!

Lägger du ut räls och lyckas få en linje i mål på andra sidan spelbrädet får du en liten omedelbar bonus, du kan genast bygga en ”mellanstation”. (Fast när det verkligen kommer till kritan finns det egentligen bara en enda typ av stationer, väl utplacerade!)

Ju fler stationer du bygger desto bättre möjligheter har du att kunna få vara med och slåss om extra poäng i spelets sista moment, en extra poängräkning för destinationsbrickorna.

Fast innan vi är där måste vi avsluta spelet. Genomför de där tunnel- och/eller mellanstations-byggardragen igen och igen. Sista rundan är kommen när en spelare lyckats få båda sina linjer i mål, eller spelarna tillsammans fått 5 linjer att nå utgångarna, eller samtliga stationsbrickor tagit slut. Reducera sedan ev. insamlade poäng om inte alla deltagare fått sina båda tunnelbanebyggen att löpa från en spelplansingång till en utgång.

Okej då, nu är vi framme vid den där sista poängutdelningen, kopplad till en samling testresor utifrån destinationsbrickorna. De första 6 resorna går från och till brickorna A-A, B-B, C-C, D-D osv. , den sista resan mellan parken och sjön. Nu gäller det att vara involverad som linjebyggare i den sträcka som går snabbast för att få extrapoäng.

Restiden räknas i minuter och det bedöms för detta moment gå 1 minut mellan varje station längs sträckan, med 3 minuters tillägg för varje linjebyte vid en station. Japp, nu är det bara att kolla vilka linjesträckningar man kan ta som går mellan brickorna A-A, B-B etc, och sedan räkna stationer och minuter. Det behöver således inte vara den avståndsmässigt kortaste sträckan som går snabbast, om det t.ex. skulle vara fullt av stopp på många stationer. Klurigt!

Metromania framstår när reglerna genomläses som något oerhört konstigt, komplicerat och rörigt. Poängsystemet är oklart och det hela känns som ett trist spel på förhand. Det visar sig i mycket stor del bero på oklara regler. Den första versionen av reglerna, som förresten verkar vara automatiskt översatta från franskan till engelska, känns helt knasig. Jag måste leta på nätet efter hjälpfiler, uppdaterade regler och diskussionsforum innan jag känner mig något sånär redo för spel.

Och väl igång faller mycket alltså på plats. Metromania är ett sådant spel där man måste spela sig till insikt, testa handgripligen och se tunnelbitarna och brickorna på plats för att fatta, ja greppa konceptet. Man får köra första partiet förbehållslöst och bara lära sig räkna poängen i testresorna tillsammans så att man i kommande partier bättre förstår hur man skall tänka. Att t.ex. glömma eller välja bort att få ut destinationsbrickor eller få sina linjer i mål, ja man måste helt enkelt konkret få märka vad sådant kostar i form av poäng!

Metromania är inget turspel, nej tvärtom handlar allt om bästa planering och strategiska val. Här finns inga tärningar att kasta eller slumpvis dragna kort som ger nya möjligheter. Alla har tillgång till lika många bitar räls, bygger på samma yta, genomför likadana spelmoment och får poäng på likartade sätt. Ja, här är det smartast som vinner.

Som strategispel betraktat är detta kanske inte så dumt, men samtidigt inte det enklaste eller roligaste på marknaden. Att ”offra” ett parti för att förstå spelet i grunden är kanske okej, men det är samtidigt synd att det skall behövas, även om speltiden är så pass kort som ca 45 minuter. Sen är ju frågan om man då tycker det är så pass skoj att man vill spela igen…

Ett (ganska stort) minus för krångliga regler, ett litet plus för fiffigt brickläggande på triangulära fält. Speldetaljerna är av helt okej utseende och papptjocklek, allt sammantaget får Metromania ett medelbetyg. Mer utmanande än jag förväntat mig.