Letís Dance (Egmont Kärnan)


Fakta:
Antal spelare: 3-5 spelare eller lag
Ålder: Från 12 år
Speltid: ca 1 timme
Innehåll: Spelplan, 5 spelpjäser, tärning, 10 partnerbrickor, 50 poängkort, 25 röstkort, poängblock, 255 kort med 1275 frågor och svar, korthållare, DVD-skiva, regler

Ja, det här var ju både bra och dåligt. Ett bra inslag är att här faktiskt finns ett riktigt kunskapsspel, ett helt okej frågespel med 1275 frågor kring följande fem ämnen; dans, musik, film & teater, länder samt blandat. Kasta en tärning och flytta till en ruta, få en fråga, svara rätt och belönas med 2 poäng.

Fast följer du reglerna är frågesportmomentet riktigt ynkligt egentligen. Här behöver du endast två rätta svar innan det är dags för ett helt annat spelmoment, nämligen träningsdans och tävlingsdans. Efter det kan du satsa på en upprepning, en andra akt; samla två nya rätta svar och så träning och tävling igen med en ny dans.

Det står dig såklart helt fritt att bryta mot de här reglerna och låta kunskapsinslaget med frågor ta mer eller mindre utrymme. Gillar du inte dans kan du ju alltid hoppas på att tärningen inte tar dig till en dansruta alls, då kan du ju gå runt, runt på spelplanen och bara samla poäng för dina korrekta svar. Kanske ger faktiskt det mer poäng än vad någon annan som kämpat på dansgolvet fått ihop. Ja, i det här spelet är poängutdelningen inte riktigt vad den borde vara kan jag väl tycka.

Efter ett par rätt besvarade frågor är det troligen dags att bjuda upp. Val av danspartner och dans att träna på och framföra sker med slumpens hjälp genom dragna och uppvända brickor på spelplanen. Jag kan tycka att de delarna borde få vara upp till spelarna själva att besluta, så även här kan jag rekommendera ett avsteg från reglerna. Varför tvingas in i dansträning med Kalle eller Lotta, varför måste man dansa Quickstep när man faktiskt är mest sugen på att lära sig rumba eller Paso Doble?

Nåväl, dansparet kliver fram, TV:n är igång, DVD-skivan laddas och där kommer Letís Dance-profilerna Tony Irving och Ann Wilson och ger instruktioner. Först är det träning. Dansar kille och tjej tillsammans får de hålla om varandra, är det tjej-tjej eller kille-kille kör man stegen och rörelserna sida vid sida. Det är ju trots allt olika steg för män och kvinnor.

Varje filmklipp är en minut eller två med instruktioner, sen slumpas det fram vad juryn (alla spelare som inte dansar) skall bedöma. Med sina färgade röstkort (alla har ett kort var för respektive deltagare) röstar man på den av de två dansarna som lyckats bäst med ja, vad det nu är som skulle bedömas. Alla lämnar ifrån sig ett kort, dessa blandas så att ingen vet vem som röstat på vem och den som fått flest röster vinner såklart. En ensam dansare i paret får 4 poäng, om inte båda fått lika många röster och då får 2 p var.

Att vinna i dansträningen ger alltså lika många poäng som att korrekt besvara 2 frågor i kunskapsdelen! Det kan vara något att känna till i frågesportsmomentet även om man inte direkt kan påverka tärningens utfall...

Efter dansträningen förtjänas lite vila men nästa gång det är en dansares tur igen är det dags för tävlingsdans. Samma partner som under träningen gäller. På filmen ser vi Ann och Tony dansa bra i nån minut, sen skall paret som nyss tränat upp till bevis. Har de lärt sig dansa? (Tja, troligen inte speciellt bra med den lilla övningstid de lagt ned!)

Nu röstar juryn med sifferkort istället, varje tittare avger sin bedömning på skalan 1-10 där 10p såklart är det bästa betyget. Det man bedömer nu är givetvis hur bra paret lyckas efterlikna Ann och Tony i en korrekt utförd dans.

Det helt galet knäppa är dock att när samtliga röster kommit in och korten blandats får dansparet dra ett enda röstkort och det visar de poäng de får! Det innebär att om t.ex. 4 röster kommit in och där t.ex. finns tre 10:or och en 1:a, så kan man trots allt råka få endast 1 poäng för sin insats. Ett fullkomligt vansinnigt sätt att dela ut poäng kan jag tycka...

Vidare säger reglerna att för den dansen använda sifferkort i röstningen inte kan användas igen och måste utgå ur spelet. Va?! Vem har hittat på de här tokerierna? Så om du tycker att danspar 1 levererar en superbra Paso Doble och utdelar 10 poäng är det omöjligt att ge någon annan detta betyg också, även om de levererar en precis lika bra eller bättre slowfox, rumba eller något annat. Så är det minsann inte i TV-programmet.

(Danserna är förresten vals, tango, wienervals, foxtrot/slowfox, quickstep, cha cha cha, samba, rumba, paso doble och jive).

Efter tävingsdansen, när det är ens tur igen är det dags att kasta tärning, svara på frågor och försöka samla ihop minst två rätta svar, innan spelet går vidare med en ny dans, kanske ny partner, först träning, sen tävling igen.

I träningsbedömningarna finns saker som; vem är snabbast i vändningarna, vem har bäst tango-min, vem dansar mest mjukt och avslappnat eller t.ex. vem tar ut svängarna mest? Här finns också saker som: vem svettas mest, vem har snyggast svansföring, vem har mest sug i blicken?

Ja, men hallå!? Svansföring? Och här tränar du dans och vinner kanske 4 poäng på att svettas mest? Löjligt faktiskt, eller hur?

Spelet Letís Dance förtjänar ett absolut bottenbetyg för sin poängsättning på de olika momenten. Samtidigt kan jag tycka att DVD-instruktionerna faktiskt kan vara till viss hjälp om nu någon verkligen skulle vilja lära sig de här danserna, även om de inte på något sätt fungerar som en regelrätt danskurs. Dessutom är det ju skoj att se ett par TV-jurypersoner betydligt yngre än idag! Spelet är från 2006, så med det sagt kan somliga frågor kanske vara inaktuella. Trots det tycker jag att de 1275 frågorna i kunskapsmomentet annars är spelets bästa behållning.

Hur ofta har man egentligen tänkt på att man borde samla några kamrater därhemma framför TV:n för att leka danstävling varvat med att man har frågesport!? Inte ofta eller snarare aldrig måste jag erkänna. Men det är jag det. Tja, en tvåa för helhetserbjudandet, men jag ser innehållet snarare som två helt skilda spel. Kanske skall man inte ens se dansträningen som ett spel...