Hanabi (Abacus Spiele)


Fakta:
Antal spelare: 2-5 spelare
Ålder: 8+ år
Speltid: 30 min
Innehåll: 50 spelkort i 5 färger, 10 kort i regnbågsfärger för utbyggnad av spelet, 9 ge-info-brickor, 3 fel-brickor, regler
Konstruktör: Antoine Bauza

Hanabi är ett utmärkt litet kortspel, annorlunda och underhållande. (Men så har det också vunnit utmärkelsen Årets Spel i Tyskland 2013).

Efter över tio spelade partier saknar jag fortfarande en seger. Det gör förvisso även alla mina spelkamrater också då detta är ett spel som alla deltagare antingen vinner eller förlorar gemensamt, haha. Tänk att det skall vara så svårt… (eller vad sjutton gör vi för fel?)

Spelarna iklär sig rollerna som pyrotekniker, sprängämnesspecialister som fått till uppgift att tillsammans skapa fem stycken olika fyrverkeripjäser, en vardera i färgerna röd, vit, gul, grön och blå. Man kan visserligen färdigställa dem en i taget men mer troligt än så är att alla försöker bidra till alla fem raketerna samtidigt, ja ni kommer säkert rätt snart att ha alla fem konstruktionerna igång parallellt på bordet, eller i alla fall några av dem.

Själva uppbyggnaden går till så att ni försöker spela ut vanliga spelkort så att varje fyrverkeripjäs till slut består av fem olika kort. I botten skall kort nummer ett ligga, ovanpå detta förstås tvåan, sedan kort nummer tre, fyra och sist och slutligen femman.

Antalet tillgängliga kort av respektive valör varierar. Ettan i varje färg finns det tre exemplar av, korten märkta med 2, 3 och 4 finns det två av i varje kulör. Den avslutande 5:an till varje raket existerar endast i ett exemplar. Den matematiskt kunnige märker nu att det finns 10 färgade spelkort till respektive raket, men bara fem skall alltså användas, 1-2-3-4-5. Ettan spelas ut först, de övriga i ordning ovanpå. Flera kort av samma värde på varandra, liksom kort i annan ordning än denna, är självklart inte ok…

Kortleken blandas och 4 eller 5 kort delas, beroende på antal deltagare, ut till varje spelare. Det synnerligen annorlunda med Hanabi är att alla dina kort på handen måste hållas med bildsidan utåt, vända mot dina spelkamrater alltså. Meningen är att alla utom just du själv skall kunna se dina kort, och det gäller såklart för samtliga. Alla ser alla andras kort, ingen kan veta vad man själv har på handen.

Naturligtvis kommer du att få veta vilka kort du håller i (mer om detta alldeles strax) men korten kan alltså ha olika färger och valörer, du kan ha flera identiska kort och en del eller alla kommer att spelas ut och bytas mot nya. Den som har till uppgift att hela tiden hålla reda på sina egna kort är självklart du själv och ingen annan! Hanabi är således ett tur-strategi-kom ihåg-samarbetskortspel.

Och i detta kom ihåg-moment ligger spelets styrka och svaghet, det är kanske något man älskar eller hatar och skall spelet fungera måste alla ge sig hän uppgiften att försöka hålla i minnet vilka kort man har på handen, och exakt vilket kort som finns var… Hela upplevelsen faller såklart platt till marken om övriga deltagare gång på gång ger information till någon som konsekvent glömmer bort allt…

På samma sätt är det oerhört lätt att man blir frestad att fuska, tjuvtitta bara litegrann, kanske ge lite extra info, en ledtråd till, repetera vad man redan sagt för att hjälpa upp kom-ihåget… och sådant är ju inte riktigt tillåtet. Nåja, ni får spela hur ni vill, det är svårt att vinna även med fusk…

Okej, så ni har blandat korten, delat ut några till var och en. Alla håller sina kort vända mot medspelarna så att man själv inte ser dess färger och valörer. Överblivna kort finns i en gemensam draghög, 8 runda brickor ligger med sin ljusa sida vänd uppåt mitt på bordet och ytterligare en trio brickor ligger med sin enfärgade sida uppåt. Dags att börja!

I sin tur skall en deltagare göra en av tre möjliga saker; ge information, kasta ett kort eller spela ut ett kort.

• Ge information gör du till valfri spelare, det handlar om att upplysa spelaren om vilka kort som finns på handen, eller i alla fall minst ett av dem… Du har två val, att berätta om en specifik färg eller en konkret valör.

Väljer du att berätta vilka kort som är t.ex. gröna nämner du alla korten i den färgen. Det kan såklart röra sig om ett enda kort eller flera, men hur som helst så gör du det helt klart för spelaren vilket eller vilka kort handlar om. Om du vill peka ut exakt var detta/dessa kort finns i spelarens hand eller om du nämner det muntligt att det handlar om det t.ex. andra kortet från vänster avgör ni själva. Se bara till att samtliga kort i vald färg omnämns. (Sedan blir det såklart upp till korthållaren att hålla reda på exakt vad som nu sagts om dennes kort. Det är tillåtet att arrangera om sin korthand om det underlättar…)

Alternativet till att peka ut alla kort i en viss färg är att gå på en specifik valör. Då är färgerna ointressanta och istället berättar man för spelaren att t.ex. kort nummer si och så på handen är 3:or, eller det där och det där kortet är ettor… Ja, du förstår såklart. Återigen upplyser man om samtliga kort som passar in med rätt värde. Får spelaren veta värdena vet man inget om matchande färger, får man färginfo vet man inget om valörer…

Här krävs det såklart flera upplysningar från samma eller andra spelare i kommande omgångar för att pussla ihop all info om sin korthand. Det gäller att komma ihåg vad som berättas. Som du förstår så är det övriga spelare som avgör när, och vilken, info man väljer att ge dig. Du kan bli den som får veta allt om hela din korthand snabbt, du kan också bli den som sitter med helt okända kort länge, länge, allt beroende på vad du nu har för kort.

Man vill ju t.ex. tidigt få ut en etta på bordet i varje färg så att spelarna kan börja bygga på sina raketer. När ettorna väl är på plats vill man hitta 2:or osv. Då är ju kort med lägre valörer ointressanta och kort man gärna gör sig av med. På samma gång är det ju viktigt att informera om 5:orna. Dessa finns ju endast i ett exemplar vardera så skulle någon av dem råka kasseras är ju spelet genast förlorat!

Nåväl, när någon spelare valt denna möjlighet att ge information till någon vänds en av de åtta ljusa brickorna till sin mörka sida. Nu erbjuds endast 7 tillfällen att ge info framöver. När alla åtta brickorna blivit vända till sin mörka sida kan detta moment inte väljas längre. Det kostar således att ge mycket info så berätta bara om absolut nödvändiga kort!

• Kasta ett kort. Ja, det vill du förstås göra när det är t.ex. 3:or ni söker och du vet att dina kort är av lägre valör, det är ju kort som inget är att ha. Ja, du kan för den delen kasta vilket kort som helst (utom 5:or) eftersom det finns dubbletter eller tripletter av alla andra. Men då gäller det att vara säker på att ingen spelare sedan tidigare avyttrat den där andra 3:an eller 4:an. Finns där inget mer kort i spel i en viss färg av en viss valör kommer man ju inte vidare, så enkelt är det. Så släng för Guds skull inga femmor, de är alltså synnerligen viktiga.

När du valt det här draget, att kasta ett kort, se då till att du vet exakt vad det är du slänger. Du får ju inte tjuvkika om du är tveksam. Ej heller vill man ju ha godkännande nickningar eller varnande huvudskakningar som ger otillåten info (men det är ofta sannerligen frestande…) Kastat kort är kastat, på gott och ont.

Det erbjuds i alla fall ett litet bonuspris för att välja den här handlingen. Efter att någon kastat ett kort får en rund ljus/mörk-bricka vändas tillbaka från mörk till ljus sida och därmed möjliggöra för alla en möjlighet till ytterligare ett ge-info-drag framöver. Och så drar spelaren ett nytt okänt kort till sin hand.

Skulle samtliga 8 brickor redan ligga med sin ljusa sida upp får denna handling inte väljas, då måste man istället satsa på att ge info eller spela ut ett kort.

• Dags att spela ut ett kort. Du har tidigare fått veta av dina medspelare vad du har för kort på handen, eller nåja, minst ett kort är tydligt identifierat och det skall tydligen passa in i en av högarna för fyrverkerierna. Det är ditt kort som startar bygget, bygger vidare eller rentav skall avsluta och färdigställa en raket!

Du tar ditt kort från handen (se till att ha valt rätt!) och spelar det på rätt hög eller skapar en ny med en etta. I matchande färg skall en tvåa spelas på en etta, trean på en tvåa osv. Passar kortet in i serien är allt frid och fröjd. Ni är tillsammans en liten bit närmre målet och segern. Du fyller på din hand med ett nytt okänt kort och turen går vidare till nästa spelare. (Skulle du förresten spela ut femman som sista kort i en viss färg blir bonusen den att ni får vända en mörk bricka till en ljus (och därmed, precis som vid kasta-kort-draget ovan, få möjlighet att ge mer info…)).

Skulle, åh nej, ditt spelade kort inte passa in (du har tagit fel kort, blandat ihop info), så aj aj aj. En av de tre enfärgade brickorna vänds till sin motsatta sida med en blixt för att symbolisera ett slags varning. Ett felaktigt utspelat kort är således okej, ja faktiskt två kort också, men skulle den tredje blixtbrickan dyka upp är spelet omedelbart förlorat. Efter ditt spelade kort, rätt eller fel, måste du i alla fall dra ett nytt. Du skall alltid ha lika många kort på handen att hålla reda på under spelets gång.

Ja, på detta sätt går spelet vidare. Man berättar för varandra vilken färg/valör man har på korten. När rätt kort är identifierade spelas de ut i ordning, ointressanta kort kasseras.

Man vänder brickor från ljus till mörk sida när man ger info. Man får vända dem tillbaka när man väljer att kasta kort. När alla brickor är av en viss färg är antalet möjliga drag begränsat. Spelet slutar på ett av tre olika sätt.

1. När ett utspelat kort för tredje gången inte passar in i den serie på vilket det spelats är allt över och förbi. En tredje blixtbricka måste vändas upp och spelarna har förlorat.
2. Någon spelare spelar ut den allra sista femman och färdigställer därmed den femte och sista fyrverkeripjäsen. Ni har tillsammans fått ut 25 kort i ordning och har vunnit spelet! Grattis.
3. När någon drar det allra sista kortet från draghögen har samtliga spelare varsitt drag kvar. Måtte ni hinna vinna spelet! Draghögen förbrukas, som torde ha framgått av ovanstående, av att spelare ofta kastar dåliga kort och/eller spelar ut kort och därmed måste dra nya.

Skulle ett parti Hanabi sluta med förlust kan man summera de högsta kortvärdena i respektive färg man lyckats spela ut för att få teamets totalpoäng. 5 x 5 = 25 skulle således vara max och ange en perfekt seger, allt därunder en kanske inte så smickrande förlust. Lyckas ni komma längre nästa gång?

Ja, Hanabi är ett klurigt litet spel. Det är mycket tur som avgör vilka kort som dyker upp var och när i folks händer. När många kort av samma valör eller färg samlas i en hand blir det enklare att få ut mycket matnyttig fakta per informationsgivningstillfälle. Ibland känns det synnerligen slösaktigt att tvingas offra drag på att upplysa om ett enda kort, men så kan det vara…

Det är också mycket taktik och strategi. Vem bör säga vad till vem, och när, för att rätt kort skall kunna spelas ut när det som bäst passar? Ja, det gäller att vara uppmärksam.

Det gäller att ha gott komihåg. Du får sortera om dina kort bäst du vill för att kunna minnas vad du har var, men alla förväntar sig att du kommer ihåg vad de sagt om dina kort när det verkligen gäller.

Sist och slutligen kan du variera spelet på flera sätt. Tillåt t.ex. endast två felgissningar (blixtbrickor) eller en enda innan ni förlorat för en tuffare utmaning. Lägg till en 9:e bricka för en ökad möjlighet att få utföra ge-info-momentet. Eller varför inte blanda in 10 ytterligare kort och skapa en komplett sjätte fyrverkeripjäs i regnbågens alla färger? Välj sedan att hantera dessa nya raketkort som en enskild unik färg eller välj att ta med dessa kort i alla färgomnämnanden, regnbågsfärgade kort kan ju faktiskt passa i alla färger. Lurigt. Som om det inte vore svårt nog redan i grundutförandet…

Hanabi är ett helt fantastiskt spel om alla är med på noterna. Det är ett behändigt format på asken, enkla regler, upplevelsen en tuff utmaning. Det som gör att jag snuvar spelet på allra högsta betyg rör behovet av disciplin kontra den lätthet med vilken man ofta frestas att ge mer än tillåten info, påminna, repetera, nicka, kasta menande blickar osv. Att spela riktigt strikt gör Hanabi till en mycket tuff utmaning, kanske väl tuff. Att ge mycket extra info gång på gång känns inte heller bra, det känns som fusk!

Varje spelgrupp bestämmer som sagt själva hur de vill ha det, men om någon deltagare vill ha det riktigt strikt och någon annan behöver extra hjälp… ja, hur blir det då? Inte den bästa spelupplevelsen för någon… Nåja, bara testa Hanabi och du blir fast, så löser sig resten…