Gonzaga (daVinci Games)


Fakta:
Antal spelare: 2-4 deltagare
A˚lder: 8+ år
Speltid: 30-60 minuter
Innehåll: Spelplan, 16 scenariobrickor, 6 sigill, bonusbricka, 16 hemliga uppdrag-kort, sista spelrundan-kort, summeringskort, regler samt 4 uppsättningar spelarmaterial med följande innehåll: litet spelbräde, 12 byggbitar, 12 byggbitskort, 6 ringar, poängmarkör, 4 actionkort, 7 regionkort
Konstruktör: Guglielmo Duccoli

Gonzaga spelas på en europakarta indelad i sex större regioner ungefär motsvarande Italien, Spanien, Frankrike, Tyskland, Storbritannien samt Östeuropa. Samtliga markområden är dessutom helt täckta av, och indelade i, mindre sexkantiga fält, hexagoner. På sina håll finns heldragna linjer på en viss sträcka mellan två eller tre länder, dessa utgör barriärer som inte får korsas.

När spelet skall börja slumpar man fram ett startscenario utifrån antalet deltagare och då kommer flera områden att anses vara aktiva och blomstrande och ett eller ett par områden inaktiva. Du kommer såklart att få röra dig fritt över hela spelytan men det säger sig självt att det är mer förmånligt att hålla till i de blomstrande regionerna!

Merparten av de här hexagonala fälten är blanka, neutrala, somliga visar symboler för olika städer och hamnar, de sistnämnda förstås belägna i utkanterna av respektive land. Det finns 4 städer och 4 hamnar i varje region på spelbrädet.

Varje spelare får varsitt kort med ett hemligt uppdrag som inte skall avslöjas förrän allt är över och avslutat. På kortet anges vilka städer du bör försöka sammanlänka med spelbitarna för att få många härliga bonuspoäng. Japp, Gonzaga handlar om areakontroll, att försöka täcka somliga nyckelfält på spelplanen med medföljande plastbitar och, om möjligt, länka dem samman till en helhet. Ju fler spelbitar du kan få att sitta ihop på spelplanen desto bättre är det.

Och desto svårare blir det förstås för motståndarnas länk av byggbitar att kunna breda ut sig. Lyckligtvis, eller tyvärr, beroende på hur man ser det, finns det möjligheter att få dela ett fält med en motståndare för att kunna korsa dennes bygge och kunna komma vidare.

Byggbitarna ja, de utgör det i sanning mest unika med Gonzaga. De är naturligtvis uppbyggda av sexkantiga fält, oftast 3-4 stycken som sitter ihop på något sätt. I sin enklaste form på en rad som ett I, i andra versioner spretar de en hel del, eller är raka i en ände innan ett sexkantigt fält sticker av åt något håll. Kort sagt, tänk dig bitarna från spelet Blokus, eller de fallande blocken i Tetris, fast sammansatta av 6-kantiga fält istället för små kvadrater…

Här skall du förstås försöka, på sant pusselmanér, att få ut de här olikformade plastbitarna så att de kan täcka de städer och hamnar du vill, nå fram mellan konkurrenternas byggbitar och samtidigt haka i varandra i din egen slinga. Ja, vrid och vänd på dem, varje bit är olik en annan. Tyvärr är det slumpen som beslutar exakt vilken bit du måste spela ut i varje spelomgång. Så bygget kan kanske inte fungera optimalt hela tiden.

Varje deltagare spelar också med identiska uppsättningar spelkort. Alla har 4 olika actionkort, 12 byggbitskort samt 7 regionkort att tillgå, men beroende på valt startscenario plockar man bort några regionkort för ev. inaktiva områden.

De 12 byggbitskorten för var och en blandas och läggs i sina respektive högar. Här vänds nu upp ett nytt kort för varje spelare i varje spelomgång. Den avbildade spelbiten är naturligtvis den man måste spela ut i aktuell spelrunda, på gott och ont. Somliga bitar passar säkert för tillfället bättre än andra, och den där superviktiga biten du verkligen behöver kommer kanske aldrig i spel!

Efter 6 utspelade byggbitar för var och en kan man vara framme vid sista omgången. Eller inte. Då börjar man i alla fall kolla hur många övertäckta städer och hamnar det finns på spelbrädet och utifrån detta antal blir det en minst en runda till, kanske fler. Eventuellt måste man spela slut på samtliga byggbitar.

Regionkorten och actionkorten har du på handen och du väljer alltid ett av varje typ för varje egen spelomgång. Byggbitskortet visar således vilken bit du måste spela ut. Regionkortet du väljer visar i vilken del av spelplanen du skall spela ut den och Actionkortet visar exakt hur, dvs. vilken eller vilka typer av sexkantiga fält du siktar på att täcka.

Du vill antingen (A) täcka minst en hamn, men ingen stad, ELLER (B) minst en stad men ingen hamn alternativt enbart blanka hexagoner ELLER (C) täcka minst en stad och en hamn alternativt arrangera ett bröllop. Mer om (D) alldeles strax.

Att arrangera ett bröllop innebär utplacering av en eller två ringar, cirkelrunda små byggbrickor som täcker enbart en enda spelplansruta vardera. Dessa små brickor kan vara passande för att komma åt utrymmen som övriga byggbitar ej kan nå, du kan skarva ihop dina olika byggda sektioner, försöka korsa motståndarlänkar osv.

Det fjärde och sista actionkortet (D) är Kungens privilegium och innebär att du får spela först i omgången, annars gäller ordningen för actionkort A>B>C. I händelse av samma valda actionkort kan numret på aktuell byggbit spela roll.

Det Actionkort och det Regionskort du valt i en viss omgång måste sedan vila minst en spelomgång efter att de utnyttjats, så du skall inte räkna med att få bygga i exakt samma region eller på samma sätt två spelrundor efter varandra. Men visst, det finns möjligheter att få bygga i två regioner samtidigt etc. om vissa givna placeringsregler följs.

Om du inte vill eller kan spela ut omgångens byggbit kan du donera den till kyrkan. Då får du 3 poäng, istället för vad du nu kunde ha samlat ihop genom en lämplig placering på spelbrädet. När spelet är slut är det som sagt endast poäng som räknas. Personen som skrapat ihop mest poäng, genom att bättre än andra ha byggt ovanpå städer och hamnar, använt flest bitar och/eller donerat till kyrkan vinner ett parti Gonzaga.

Spelet känns omedelbart annorlunda med sina många och plastiga byggbitar med olika former, sen är väl resten kanske föga originellt. Slumpen som avgör vilken byggbit du hela tiden skall spela med, tycker jag avgör rätt mycket, kanske för mycket. Visst kan den slå lika över spelgänget men med lite otur blir det fel bit vid fel tillfälle som stjälper någon och hjälper någon annan till segern. Kanske lite synd när man ändå måste sitta och granska spelplanen och motståndarnas byggen noga, och försöka planera framåt. Ja, det var ju det där med regionkortet och actionkortet som du inte fick återanvända bums…

Gonzaga är ett helt okej sällskapsspel, med fina speldelar och rätt enkla regler. Spelupplägget innehåller lite av ett pusselläggande á la Blokus men också lite av Ticket to Ride, så till vida att du försöker länka ihop olika städer och hamnar på spelplanen och skapa en lång sammanhängande kedja av spelbitar i egen färg. Om den är längre än motståndarnas och samtidigt blockerar deras byggande, så mycket bättre!

Man skulle kunna hävda att ett solitt medelbetyg är snålt när man nu nämner likheter med andra suveräna, klassiska spel, men nja, de där andra var ju faktiskt först och erbjuder i alla fall för mig ännu enklare regler och mer spännande spelupplevelser. En trea i betyg, varken mer eller mindre, känns faktiskt rätt lagom och passande välförtjänt.