Ghost Stories (Repos Production)


Fakta:
Antal spelare: För 1-4 spelare
Ålder: 10+ år
Speltid: 60 minuter
Innehåll: 4 spelbräden, 9 bybrickor, 3 taotärningar, 1 förbannelsetärning, 55 spökkort, 10 kort med bossar, 20 taobrickor, 20 Qi-brickor, 4 munkpjäser, 4 yin-yang-brickor, 8 spökfigurer, 2 buddhafigurer, diverse kraft- och inaktiva-brickor, regelhäfte och regelsummeringsark
Konstruktör: Antoine Bauza

Ghost Stories är utan tvekan ett av de mest svåra brädspel jag spelat. Med det sagt inte att reglerna är speciellt omfattande eller krångliga, nej här handlar det mer om att det är förbaskat svårt att vinna i själva spelet. Detta är något som samtliga deltagare vinner eller förlorar tillsammans. Det är alla mot spelet i sig och efter ett halvdussin spelade partier saknar jag fortfarande en seger! Och då har vi ändå bara spelat på den allra lägsta nivån, i nybörjarläget. Sedan säger reglerna att det finns ytterligare tre svårighetsgrader att ta till, så jag antar att det nog faktiskt går att besegra spelet, frågan är bara hur…

Ja, trots enbart smärtsamma förluster, utan egentligen att ens ha varit nära att vinna är detta ett mycket trevligt spel. Det är full fart från första stund och alla måste verkligen vara aktiva och engagerade i varje drag som görs. Det gäller att agera här och nu och samtidigt planera framåt för att kunna hålla fienden stången. Kanske att någon viktig regel missats eller missuppfattats men nog står det klart att de strategier vi haft så här långt inte fungerat! Det känns verkligen spännande att få försöka på nytt, tänka och agera i nya banor för att om möjligt komma längre, närmre en vinst!

Så vad handlar det om då?

Jo, den lilla byn vi besöker är hemsökt. Ondskans makter hotar. Från alla håll och kanter dyker onda andar, ja spöken och demoner, upp. Kan spelarna i skepnad av modiga munkar fördriva ett 50-tal luriga gastar och framförallt deras ledare och därmed segra eller kommer munkarna och hela byn att gå under? (På svårare nivåer kan man inkludera fler förskräckliga ”bossar” att ta sig an…)

Själva byn är uppbyggd av 3 x 3 kvadratiska brickor, där var och en av dem kan erbjuda en viss sak, tillåta en viss handling. Med det sagt kan man pussla ihop en ny slags spelyta till många partier framöver.

Utanför varje sida läggs ytterligare ett spelbräde, vart och ett med plats för tre spelkort. Nu kommer ett kort på varje bräde att gälla för respektive framförvarande rad i av brickor i byn. Framför varje kortområde finns också två runda fält för pjäser. Somliga spökkort fyller enbart upp plats på respektive spelbräde, andra spökkort innebär också att en spelfigur i form av en gast försöker avancera några steg mot byn. De här brädena kommer i färgerna rött, blått, gult och grönt. Varje spelare tar hand om varsitt bräde och här finns även spöken i motsvarande färger…

Gasten kommer i spel stående på kortet ifråga, kliver ett steg fram i nästa omgång, och tar (helst inte!) ytterligare ett steg i kommande runda, då den allra närmsta by-brickan anses vara hemsökt, under en förbannelse eller motsvarande. (Förutsatt att ingen fördrivit spöket dessförinnan!) En hemsökt bybricka vänds och dess specialkraft går tills vidare förlorad. Aj aj.

Skulle ett nytt spöke senare komma fram till byn där en hemsökt bricka redan ligger närmast, sprids förbannelsen till den bortomliggande, dvs. nästa i raden. Spelarna måste offra små brickor och/eller förflyttningssteg och aktiva handlingsdrag för att få vända hemsökta bybrickor tillbaka till aktiv sida. Ett sätt att förlora spelet på är att låta för många av de här bybrickorna bli hemsökta. (Andra kan vara att man spelat igenom samtliga spökkort utan att ha lyckats stoppa spökbossen eller att samtliga munkar förlorat sina liv).

Jag tänkte inte gå igenom samtliga möjligheter som bybrickorna möjliggör men det handlar t.ex. om att få väcka liv i en munk som dött (ja, skulle en spelare avlida kan någon annan kanske se till att den deltagaren kan få spela vidare…), få samla på sig 1-2 brickor i något spökes färg, vända på en hemsökt bybricka, fördriva ett spöke omedelbart, tvinga spöken på ett bräde ett steg bakåt, bort från byn, tillbaka till kortet, återställa en livspoäng, hämta en buddha-pjäs etc.

Allt såklart mer eller mindre viktigt vid olika tidpunkter i spelet. Låt således inte de här bybrickorna gå förlorade…

Okej, så här går en spelares tur…

Låt eventuella spökpjäser som redan finns på ditt bräde avancera ett steg framåt, mot byn. Har ett eller flera spöken nu nått kanten av staden vänds motsvarande bybricka och mister därmed sin funktion. Därefter återgår spöket till sin startposition på kortet. Så här kommer spöket nu att agera kontinuerligt till dess att det fördrivs av en munk! Framåt, framåt och tillbaka, en del av byn i taget förhäxas…

Är spelarens bräde med plats för tre spöken inte fullt dras ett nytt kort. Är det redan tre kort på brädet dras lyckligtvis inget nytt spökkort men tyvärr mister spelaren istället en livspoäng!

Ett nytt spökkort dras och spökets färg kontrolleras. Så långt det är möjligt skall svarta spöken och spöken i aktiv spelares färg hamna på det egna brädet. Är det fullt får kortet ges bort och hamna på valfri plats. Eftersom detta är ett samarbetsspel får man såklart resonera sig fram till den mest lämpliga positionen. Skulle spöket komma i någon annan spelares färg placeras kortet på dennes bräde. Så långt som möjligt eftersträvas alltså matchande spökkort och spelbräden!

Här ger nu olika spökkort olika effekter både när de introduceras i spel, i varje kommande omgång de är kvar i spel, samt när de eventuellt fördrivs. Det kan bli belöningar i form av nya livspoäng eller färgade spökbrickor eller rentav bestraffningar i form av att speciella förmågor är blockerade, brickor måste återlämnas, livspoäng förloras etc... Alla spökkort fyller sakta upp ditt bräde och leder till att du förlorar livspoäng när ett fjärde spöke hamnar hos dig. Andra spöken avancerar också mot byn, så du gör bäst i att snarast möjligt försöka få bort dem ur spel, de här onda andarna. Tänk också på att det finns ett femtiotal av dem att bekämpa! Pust! Det är en saftig utmaning!

Nåväl, ni har gjort spelets första fas, verkställt spökkortseffekter, flyttat gastarna, kanske fyllt på med ett nytt spöke, eller fler?

Nu är det dags för din munk att agera. Först får du förflytta dig ett steg på spelplanen till en närliggande bricka, lyckligtvis även diagonalt! Därefter har du ett val att göra; verkställ effekten hos den bricka där du står med din pjäs, eller gör ett försök att fördriva ett spöke, dvs. genomföra en exorcism. För det sistnämnda krävs dock att du inte står på mittbrickan i byn eftersom du endast kan fördriva den eller de gastar som finns precis utanför den där du står. På en hörnbricka i byn kan du således försöka fördriva upp till två spöken i ett drag, en vardera från två olika bräden.

Ja, så vad är nu bäst att göra; att nappa på bybrickans erbjudande eller försöka ge sig på 1-2 spöken? Den som det visste…

En exorcism går i alla fall till som så att spelaren först ser efter hur många färgade cirklar som aktuellt spöke har på sitt kort (ju fler desto tuffare spöke!). Därefter måste spelaren få ihop minst så många egna cirklar i motsvarande färg för att vara framgångsrik, annars händer inget. Cirklarna (färgade brickor) kommer från egen insamling via bybrickor, i form av gåvor från andra spelare och/eller genom att slå fram dem via olika tärningar. I normalfallet har man 3 tärningar att slå en gång. Du kan få fram röd-gul-grön-blå eller svart cirkel (för resp. spöke) eller vit sida (joker, gångbar för valfri färg).

Du kan kombinera tärningscirklar med innehavda färgbrickor som du önskar, men brickorna förlorar du såklart när de väl använts en gång. Och ja, det behöver väl inte sägas att det är svårt att ha tur med alla tärningskast. Tja, därefter är det nästa spelares tur som granskar spöken på sitt bräde och gör om processen…

Till allt ovanstående kommer såklart ytterligare några regler. De olika brädena kan t.ex. erbjuda två olika specialförmågor för respektive deltagande munk, man väljer att spela med en av dem. Här kan nu grundreglerna tänjas något. En spelare kan få förflytta sig till valfri ruta, göra dubbla drag, vara immun mot kast med den svarta tärningen, få slå en extra fjärde tärning vid exorcism etc…

Nio olika platser i byn att besöka, upp till 12 hotande spöken vid ett och samma tillfälle att fördriva, därtill 8 olika specialförmågor, tärningsslag, slumpvis dragna spöken och omsorgsfull planering.

Kort sagt, det är god variation i Ghost Stories och en riktigt tuff utmaning. Kanske att det kunde vara något tydligare regler och lite fler exempel, men i övrigt är det snyggt och välproducerat. Kan absolut rekommenderas till den som vill ha ett samarbetsspel av det lite klurigare slaget.

Med färre än fyra spelare blir det neutrala spelbräden och ändrat antal färgbrickor, livspoäng och antal gastar att ta sig an. Jag har hittills enbart avnjutit 4p-varianten på enklaste svårighetsnivån en handfull gånger, men det har varit trevligt och spännande! Utan att vinna dock, som sagt…

Tricket är nog att satsa mer på att samla brickor istället för att chansa på att bedriva exorcism med tärningskast… Möjligen…