Dixit (Lautapelit.fi)


Fakta:
Antal spelare: 3-6 deltagare
Ålder: Från 8+ år
Speltid: 30 minuter
Innehåll: 84 bildkort, 6 x 6 röstningsmarkörer, regler samt 6 spelpjäser i form av kaniner som skuttar framåt längs en poängslinga på förpackningens insats…
Konstruktör: Jean-Louis Roubira

Det här är ett gissningsspel kring associationer. Någon säger något lagom diffust och har ett speciellt bildkort i åtanke när denne gör sitt uttalande. Övriga spelare tittar igenom sina egna bildkort och väljer ut ett som möjligen kan passa in på det som just har sagts.

Allas valda bildkort blandas med berättarens ursprungliga kort och samtliga läggs ut på bordet för alla att studera. Alla (utom berättaren såklart) skall nu försöka att identifiera berättarens eget kort. Det enda man kan vara helt säker på är ju sitt eget kort man bidragit med för att förvirra för motståndarna…

Här skulle man kunna tro att det vore bra om alla snabbt och enkelt alltid kunde gissa rätt men faktum är att det skulle bli ett rätt trist spel då. Gissar precis alla deltagare exakt rätt, dvs. identifierar berättarens bild, får alla 2 poäng var, utom just berättaren själv som inte får poäng alls. Berättaren har felat och uppenbarligen varit alldeles för exakt eller tydlig i det som sagts och vald bild måste ha matchat det sagda alldeles för väl. Det har liksom inte funnit utrymme för feltolkningar… vilket alltså är i högsta grad önskvärt!

Gissar ingen spelare alls på rätt bild utdelas också två poäng till alla utom berättaren som får noll och intet. Då har sagoberättaren tydligen varit alldeles för oklar eller sagt något som ingen alls förknippat med dennes bild…

Dixit går ut på att vara medvetet oklar eller tvetydig i lagom dos och hitta bilder som kan tolkas på både det ena och det andra sättet. Det gäller att göra ett uttalande som inte är solklart och därefter spela ut en bild som kanske, kanske inte kan antas passa in. Man vill således lura några att gissa på en viss bild men inte alltid alla…

Har några men inte alla gissat på rätt bild får istället berättaren och de som gissat rätt 3 poäng vardera, övriga som bidragit med en bild som någon annan röstat på får 1 poäng per lurad spelkamrat…

Den deltagare vars spelpjäs först rusar i mål har såklart samlat ihop flest poäng och har vunnit spelet. Man fortsätter så länge det finns bildkort att använda.

Alla deltagare har vid ett givet tillfälle sex olika bildkort var på handen att välja ifrån. Naturligtvis turas man om att vara berättare. Ett lagom klurigt ord, en mening, ett ordspråk, ett citat från en sång, en film etc. är vad man säger högt när det poppar upp i huvudet då man ser ett visst bildkort. De andra funderar på vilket av deras kort som kan passa…

Ja, så mycket mer är det inte frågan om. Studera noga de målade bilderna på korten, det ryms många mer saker i illustrationerna än man kanske först lägger märke till. Här kommer många färger och former, allt känns sådär lagom både abstrakt och konkret målat på samma gång, lite lätt drömskt, surrealistiskt.

Du kan förstås säga precis vad som helst till vilken bild som helst. Det är ju ingen som vet exakt hur du associerar, men blir det för uppenbart är det alltså inte bra. Så klurigt att ingen förstår hur du kan ha tänkt är likaså rätt illa…

Ta ett kort från handen, berätta på ett lite klurigt sätt vad du ser eller tänker kring aktuell bild. Låt de andra välja sin matchande bild, blanda alla deltagares valda bildkort för den här omgången och låt motspelarna gissa vilken bild som var din från början. Dela ut poäng, byt berättare, upprepa…

Dixit har ett löjligt enkelt upplägg och känns på ett sätt lite besläktat med spelet Lika som bär (Apples to Apples). Här bjuds på enkla regler, smidigt poängsystem och en bunt fulsnyggt illustrerade kort. Detta är ett helt okej sällskapsspel som självklart blir lite svårare ju fler personer som deltar. Att spela på tre ger dig ju t.ex. alltid en 50/50-chans att gissa rätt, det är kanske lite för goda odds för att detta skall kännas meningsfullt att plocka fram?

Detta är ett spel som kan bli roligt i rätt sällskap. Utsett till Game Of The Year i Frankrike 2009. Förpackningen är onödigt skrymmande, men det är ju inte första gången jag klagar över något sådant.