Die Baumeister des Königs (Hans Im Glück)


Fakta:
Antal spelare: 2-5
Ålder: Från 8 år
Speltid: Ca 30-45 min
Innehåll: 72 landskapsbrickor, 5 x 8 träpjäser, 5 x 1 profet-pjäser, poängbräde, liten pjäs på fot samt regelhäfte
Konstruktör: Klaus-Jürgen Wrede

(Den engelska versionen av spelet heter The Ark of the Covenant). Det bästa man kan säga om det här spelet är att det är väldigt, väldigt likt det utmärkta brickläggningsspelet Carcassonne. Det sämsta man kan säga är faktiskt samma sak, att det är väldigt, väldigt likt det utmärkta brickläggningsspelet Carcassonne. Känner du inte till Carcassonne är detta ett suveränt toppenspel, nu drar jag ned betyget något för att det trots allt känns som att detta bara är en kopia på originalet, om än något annorlunda. Men vi skulle egentligen verkligen kunna diskutera vilket som är bäst – originalet eller den här kopian?

Varje spelare drar och spelar ut en landskapsbricka i taget. När de läggs intill varandra växer således spelplanen fram. Brickorna avbildar delar av gula fält, grå städer och tempel och/eller svagt ljusblå vägar. En bricka som visar delar av en stad läggs såklart intill en bricka som längs någon sida visar detsamma och naturligtvis måste även vägar och fält hänga ihop, en väg får inte sluta mitt ute i ingenstans eller på ett fält. Nej, brickornas illustrationer skall såklart matcha varandra. På så sätt blir vägarna allt längre eller får korsningar och en stad växer sig allt större eller omgärdas snart av vägar och fält.

Varje gång du placerar ut en bricka (som alltså måste hamna på en passande plats intill en tidigare utlagd) får du om du vill (och har några kvar) ställa ut en av dina pjäser. Du väljer vilken del av brickans illustration du vill ta i besittning; vägen, stadsdelen, templet eller fältet. Ja, det utdelas olika många poäng för dessa och det blir såklart mer poäng ju längre vägen blir, ju större staden blir osv. Din pjäs står kvar till dess att vägen, staden etc. blivit färdigbyggd, dvs. helt komplett och hela staden omgärdas av en stadsmur, en väg går från en stad till en annan osv. Först då utdelas poäng och pjäsen återfås. Fälten poängräknas, liksom ofullbordade delar av städer och vägar, när sista brickan spelats ut och spelet är över.

Reglerna säger att en spelares pjäser inte får ställas ut direkt i delar av byggen som just nu har motståndarpjäser placerade på sig, så först till kvarn gäller, men genom skickligt byggande kan man lyckas bygga ihop en stad, en väg eller ett fält och således få dela poängen med någon annan.

Templet skall omgärdas med andra brickor på alla fyra sidorna för att bli komplett och poänggivande och på fälten avbildas både små vargar och ulliga lamm. Den som fått majoriteten av pjäser på fältet skall få poängen (det gäller förresten för alla byggnationer om de skulle ha många pjäser på sig) och här räknar man bort ett lamm för varje varg som ses. Därefter ger varje lamm 2 poäng till den som, så att säga, äger området.

Den lite större profeten-pjäsen får nyttjas en gång av varje spelare och placeras i en stad. Den genererar stadens dubbla poäng när den poängräknas och därefter utgår profeten ur spelet.

Utöver träpjäserna finns här en liten pappbit på plastfot, där bilden avbildar en liten guldkista. Den pjäsen ställs ut på den första staden som blir färdig och får sedan flyttas av alla spelare som i sitt drag väljer att inte ställa ut en träpjäs på den bricka man just spelat. Denna pjäs får röra sig i räta steg över upp till fem brickor, och för varje träpjäs som eventuellt passeras eller man stannar hos, utdelas 1 poäng till spelaren vars pjäser man kommer i kontakt med. Så har man byggt sig en egen del av spelplanen där inga andra spelares pjäser finns kan man röra denna extrapjäs fram och tillbaka i några drag och hämta hem en del sköna bonuspoäng. Ja, det var väl det hela. Ett trevligt alternativ till Carcassonne, men att skaffa båda känns lite bortkastat.