Alexandros (Winning Moves)


Fakta:
Antal spelare: 2-4 deltagare
Ålder: 12 år och uppåt
Speltid: ca 45 min
Typ av spel: Intuition 3/10, Taktik 9/10, Tur 1/10
Innehåll: Spelplan, Alexander-pjäs, 4 x 4 vakter, 4 poängbrickor, 55 kort, 65 svarta murar, 10 röda murar samt regler
Konstruktör: Leo Colovini

Alexandros spelas på en spelplan bestående av mängder med triangulära fält. Somliga är färgade (röda, gula, gröna, ljusblå eller lila) och avbildar en av fem olika symboler (röd=lyra, gul=hästhuvud, grön=kruka, ljusblå=soldat, lila=tempel), andra fält är ljusbruna och saknar symboler.

Symbolerna är mer utsmyckning än något annat, det går ju bra att hålla isär fälten baserat på färgerna allena. Enkelt uttryckt går spelet ut på att hägna in värdefulla bitar av spelytan och få så många poäng för dessa som möjligt. Den som samlat flest poäng på detta sätt vinner spelet och poängen som utdelas är 1 för respektive neutralt, ljusbrunt, omarkerat fält i varje angränsat område. Du vill således bygga staket kring så många ljusbruna trekantiga fält som möjligt!

Priset för att ta kontrollen på ett visst inhägnat område beror på mängden symbolfält som finns där. Du får ställa en av dina fyra spelpjäser gratis på ett av symbolfälten, resten av symbolfälten måste du betala för med kort från handen, ett kort med motsvarande symbol för respektive symbolfält. Du vill således ha så få symbolfält som möjligt i din inhägnad, annars kommer övertagandet att kosta dig många kort.

Ja, det är väl grundprincipen i spelet. Det hela börjar med att den gemensamma spelpjäsen för Alexander står uppe i spelplanens övre vänstra hörn. Två spelkort från den blandade kortleken vänds upp och placeras på spelplanen. (Alla börjar också med ett kort var på handen).

De här spelkorten är nu alltså en mix av röda, gula, gröna, ljusblå och lila kort med ovannämnda symboler. Förste spelaren skall inleda sitt drag med att flytta Alexander. Spelaren väljer ett av de uppvända korten (som förresten kan vara identiska) och låter Alexanderpjäsen gå längs spelplanens linjer, från sin nuvarande position till det närmast belägna triangulära fält som avbildar vald symbol.

Väl där väljer spelaren att ställa pjäsen i ett av fältets tre hörn och förser sedan spelplanen med svarta murar (smala trästavar) längs linjerna den kortaste sträckan mellan start- och målpositionerna. Det är bara att räkna antalet triangulära sidor som passeras och finns det två eller flera närmsta vägar är det spelaren själv som hägnar in valda sträcka.

I varje efterföljande spelares tur inleder man alltid med att låta Alexander röra sig fram och kanske tillbaka på spelplanen, allt beroende på vilka kort som man har att välja bland och vilka fält som ligger närmast. Man måste alltid gå till första matchande fält som helt saknar murar och personliga spelpjäser. Vill man hemskt gärna till en specifik ruta kan man betala med ett eget kort från handen, men det innebär ju i så fall en stor kostnad eftersom man måste kasta ett eget och samtidigt inte får ta upp ett av de två från bordet! Och kort är bra att ha.

Nåväl, Alexander flyttar sig, spelplanens fält börjar avgränsas på olika sätt. Det finns fler saker att göra i sin tur och det finns fyra olika aktiviteter att välja bland. Två får man utföra och det kan vara samma sak två gånger i rad om man så skulle önska (med ett undantag).

1. Ta ett kort. Välj ett av de båda uppvända på spelplanen eller ett dolt från draghögen.

2. Ockupera en valfri provins, det vill säga ta kontrollen över ett inhägnat område. Här handlar det om en inhägnad yta av trekantiga fält som fullständigt omgärdas av murar samt spelplanens kuster eller kantlinjer. Betala som sagt för detta område med en egen utställd pjäs på ett av områdets symbolfält, betala sedan med matchande kort för ev. resterande symbolfält. Området är just nu ditt! Förhoppningsvis innehåller det många ljusbruna poängfält.

Om du vill kan du ta över en provins, ett område, som någon annan redan lagt beslag på. Då börjar du med att betala två matchande kort för att få bort motspelarens pjäs från sitt symbolfält, därefter kostnaden som vanligt enligt ovan, med egna pjäser och kort.

3. Välj att ta tillbaka en av dina utställda pjäser. Kanske vill du försöka ockupera ett nytt eller bättre område framöver och har redan alla dina fyra pjäser i spel?

4. Sist och slutligen, om du ockuperar en provins (eller ännu hellre flera) så har du möjligheten att lyfta skatter från regionen, dvs. genomföra en poängräkning. Detta är den aktiviteten du inte får göra dubbelt om du vill göra samma sak två gånger i ditt drag.

Först och främst betalar du ett kort som matchar symbolfältet där en av dina pjäser står, därefter räknar du hem poängen motsvarande alla ljusbruna fält du omgärdat med murar på spelplanen.

Grejen är den att det här med poängräkning är en lömsk sak. Så snart du fått dina poäng sker alltid omedelbart en poängräkning för alla andra spelares provinser också! Du betalar för detta drag och riskerar således att fixa fram poäng till dina motståndare också. Motståndarna får alltså sina poäng på köpet i ditt drag.

Poängräkning utlyser du därmed bara när du är den som tjänar mest på det, när dina provinser är fler och/eller ger mer poäng än motståndarnas, eller när du är den ende som ockuperar ett område!

I Alexandros kommer spelare alltså att försöka skapa mäktiga provinser och ta över motståndarnas värdefulla områden för egen vinning. Saknar man de kort som behövs för ett övertagande försöker man kanske leda Alexander tillbaka in i området för att om möjligt få sätta upp murar som splittrar eller i alla fall minskar provinsen. Spelet är slut när någon (vinnaren) fått 100 poäng eller någon börjat ta av de röda murarna, då den med mest poäng står som segrare.

Alexandros är snyggt, spännande och småelakt. Jag gillar det!